Än har jag inte gett upp...
Here we go again!
Jag är värdelös på att blogga, jag är verkligen det!
Men det finns så mycket annat att göra! Mycket roligt som man vill prioritera före datorn och en del annat tråk som man måste göra... Det har verkligen hänt mycket sen sist!
Motgång,motgång, motgång....
Vi håller på med vårat takbyte... fortfarande... det har gått allt annat än bra... men nu så närmar det sitt slut och då lär det bli det bästa taket i hela världen!
Melanies inskolning gick finfint sen! :) Det här är tredje veckan nu som hon inte har fällt en tår när jag gått.
Puss å Kram, Hejdå mamma! Sen vinkar hon glatt och slänger slängpussar!
Det är såå skönt att det går så bra!! :)
Det gör ju så ont i mammahjärtat när de är ledsna när man måste gå... Helst av allt skulle jag vilja vara hemma med dem tills de börjar skolan... men det går inte... dessutom så tror jag verkligen att dagis är nyttigt!
Joline, min lilla gumma har ju haft lunginflammation. I måndags kunde hon äntligen gå till 6-års efter ha varit hemma i 2 veckor!! Som hon längtat!! Har aldrig sett någån så glad för att få gå tillbaka till skolan igen som hon var i måndags!! Alvin bönade och bad att få gå till dagis efter första veckan hemma och då var Joline så pigg att jag åtminstone kunde skjutsa Melanie och honom till dagis. Han saknade sina kompisar så mycket! :)
Melanie fick också gå då, mest för att hon inte skulle komma ur rutinen och bli sådär ledsen igen...
Melanie tycker också om dagis. Enligt personalen gick inskolningen väldigt smidigt. Bara tårar tills jag gick ut genom dörren, sen var det över och hon lekte som vanligt. Nu är det inget, hon springer in där och tar för sig och leker med allt hon kommer åt :)
Det kanske är mycket svårare att ta separationsångesten när det är skoldags då de är så stora och inte går att avleda så lätt... det har jag ju sett exempel på. Sen ser man ju vilka starka vänskapsband de får på dagis.
Skönt att Joline mår bra nu igen.Det har varit så synd om henne :( men vi har spelat spel och gjort lite mysigt för att tiden skulle gå fortare. Hostmedicinen får hon fortfarande ta, penicillinet är slut. Lite hosta har hon än men inte så farligt. Så hon har fått lova att ta det lugnt när hon är i skolan och det har hon gjort också :)
Ska till läkaren igen nästa vecka och lyssna på lungorna så allt "skit" är borta.
Jag har ju börjat läsa nu... det är SKITKUL! Samtidigt som det är FULLT UPP!
Tenta, tenta, tenta... hjärnan är mos!
Försöker komma ikapp det jag missat när jag var hemma med Jullis också. Inte lätt!
Men barnen kommer först! sen studierna...
Melanie är en riktig pratkvarn!
Hon pratar två-ords meningar och kan en massa, massa ord!
Man blir helt ställd ibland :)
SJunga kan hon med. Så fint så :)
Nähe... plugga lite igen nu då när småsorkarna sover...
Jag är värdelös på att blogga, jag är verkligen det!
Men det finns så mycket annat att göra! Mycket roligt som man vill prioritera före datorn och en del annat tråk som man måste göra... Det har verkligen hänt mycket sen sist!
Motgång,motgång, motgång....
Vi håller på med vårat takbyte... fortfarande... det har gått allt annat än bra... men nu så närmar det sitt slut och då lär det bli det bästa taket i hela världen!
Melanies inskolning gick finfint sen! :) Det här är tredje veckan nu som hon inte har fällt en tår när jag gått.
Puss å Kram, Hejdå mamma! Sen vinkar hon glatt och slänger slängpussar!
Det är såå skönt att det går så bra!! :)
Det gör ju så ont i mammahjärtat när de är ledsna när man måste gå... Helst av allt skulle jag vilja vara hemma med dem tills de börjar skolan... men det går inte... dessutom så tror jag verkligen att dagis är nyttigt!
Joline, min lilla gumma har ju haft lunginflammation. I måndags kunde hon äntligen gå till 6-års efter ha varit hemma i 2 veckor!! Som hon längtat!! Har aldrig sett någån så glad för att få gå tillbaka till skolan igen som hon var i måndags!! Alvin bönade och bad att få gå till dagis efter första veckan hemma och då var Joline så pigg att jag åtminstone kunde skjutsa Melanie och honom till dagis. Han saknade sina kompisar så mycket! :)
Melanie fick också gå då, mest för att hon inte skulle komma ur rutinen och bli sådär ledsen igen...
Melanie tycker också om dagis. Enligt personalen gick inskolningen väldigt smidigt. Bara tårar tills jag gick ut genom dörren, sen var det över och hon lekte som vanligt. Nu är det inget, hon springer in där och tar för sig och leker med allt hon kommer åt :)
Det kanske är mycket svårare att ta separationsångesten när det är skoldags då de är så stora och inte går att avleda så lätt... det har jag ju sett exempel på. Sen ser man ju vilka starka vänskapsband de får på dagis.
Skönt att Joline mår bra nu igen.Det har varit så synd om henne :( men vi har spelat spel och gjort lite mysigt för att tiden skulle gå fortare. Hostmedicinen får hon fortfarande ta, penicillinet är slut. Lite hosta har hon än men inte så farligt. Så hon har fått lova att ta det lugnt när hon är i skolan och det har hon gjort också :)
Ska till läkaren igen nästa vecka och lyssna på lungorna så allt "skit" är borta.
Jag har ju börjat läsa nu... det är SKITKUL! Samtidigt som det är FULLT UPP!
Tenta, tenta, tenta... hjärnan är mos!
Försöker komma ikapp det jag missat när jag var hemma med Jullis också. Inte lätt!
Men barnen kommer först! sen studierna...
Melanie är en riktig pratkvarn!
Hon pratar två-ords meningar och kan en massa, massa ord!
Man blir helt ställd ibland :)
SJunga kan hon med. Så fint så :)
Nähe... plugga lite igen nu då när småsorkarna sover...
