Forts....
Inte klokt!
Melanie är helt underbar verkligen. Hon har fortfarande inte hållt oss vakna en enda natt! :)
Hon äter ju såklart men hon bara gnyr lite och jag vaknar ju så lätt så hon får ju maten snabbt serverad :)
Sen somnar hon om när hon är klar... jag med :)
Fortsätter med veckodagarna vad som hänt... måste vara väldigt ointressant för er men jag skriver som sagt mest för min skull och mitt dåliga minne :)
Måndag 8/2: Dennis åkte ner och höll på med audin...
Vi var här hemma och bara myste :) Mamma följde med Joline på barngympan eftersom jag var ensam med barnen. Melanie är lite mer vaken på dagarna och hon tittar "vindögt" på en när hon försöker fokusera blicken :)
Hon gillar att leka i babygymmet :)
Tisdag 9/2: Det var meningen att Dennis skulle åkt till Borghamn för att laga bilen men han mådde inte så bra så han låg på soffan mest hela dagen... han blir inte så ofta sjuk men när han blir det så blir han det :)
Bvc kom hit för att göra hembesök. Prata en massa och väga Melanie. Då vägde hon 3280. Stora tjejen!
På kvällen var det dags för minisim för barnen. Jag kan ju inte åka just nu och Dennis mådde inte alls bra. Så Mickan och min kusin åkte med Joline och Alvin så de fick bada. Det var ju avslutning också!! Joline tog sitt andra märke förra veckan!! :)
Det hade gått bra och de hade haft roligt.
Medans de var och badade så låg Dennis och jag i soffan och kollade på film... då kände jag mig inte heller helt hundra. Tog febern och jag hade över 38.. Dennis var däremot feberfri men karlar är ju alltid lite sämre ;)
Vi satte igång "Dirty Dancing" Höll på att somna ett par gånger... Melanie låg på mitt bröst och bara myste :)
Onsdag 10/2: Förmiddagen så var Dennis nere i Borghamn medans jag och barnen var hemma. På eftermiddagen kom Dennis hem och då åkte vi till Simon och Matilda och hälsade på. De fick ju en liten dotter två dagar efter att Melanie är född. En liten Alva :) Jättesöt var hon! Lite större än Melanie var hon :) Raija var där också oh så kom Kaj och Malin dit. Melanie fick presenter av Raija och dem. En jättesöt pyjamas, en tunika och leggings med Mimmi Pigg och så ett litet gosigt får som bräker :) Joline har ju varit lite "orolig" för att Melanie inte har ett eget gosedjur så när jag och Melanie åkte till Mjölby för att köpa presenter så fick Melanie låna Jolines rosa gosekatt för hon måste ju ha ett gosedjur att gosa med :)
Torsdag 11/2: Mamma kom hit på förmiddagen för att ha Alvin och Joline. Dennis, jag och Melanie åkte först till banken för att diskutera lån ifall vi skulle få huset. Kan ju vara bra så man inte står där utan pengar ifall det blir så! Efter det så åkte vi till Motala på hörselkontroll för Melanie. Allt var bra! Melanies hörsel är perfekt. Däremot kanske man skulle kolla upp Alvins hörsel ;) nejvars... han hör ju det han vill höra iaf! :)
Sen handlade vi på Willys innan vi åkte hem igen. Efter kvällsmaten så kom min morbror med familj för att kolla på Melanie. Vi fikade och pratade. De hade med sig presenter till Melanie också. Klänning, strumpor, mössa, body. Joline hade varit med och valt kläder den dagen de var i Nyköping :)
Fredag 12/2: Dennis och Alvin åkte till Gränna för att kolla på ett jobb. Alvin var så mallig för att han skulle åka med pappa. Sen kom Dennis och Alvin hem lagom till maten. :) Efter vi ätit mat så kom Tina och barnen hit och hälsade på :) Vi åt chokladpudding,lekte och pratade :) Melanie fick ännu mer fina presenter. En jättesöt goseNasse, En jättsnygg body med matchande byxor till :)
Sen åkte Dennis till Tranås på kvällen för han skulle ut med jobbet. Han var nykter så han var chaffis
När jag läst godnattsagor för barnen så frågade Alvin om han fick sova i Jolines säng och det fick han.
Så de sov tillsammans hela natten :) Mysungar!!!
Lördag 13/2 Dennis var i Borghamn ett tag. Sen på kvällen hade vi myskväll :)
Söndag 14/2: Jag och Melanie åkte till BVc för att väga och mäta. Ja på en söndag men hon var ledig resten av veckan så det fick bli så. Melanie vägde då 3370och var 51,5 cm lång :)
Efter det så handlade vi lite på Ica. Sen åkte vi hem och åt lite mat.
Efter maten så åkte Joline och Alvin på Disney On Ice med farmor och mormor :)
Dennis åkte ner till Borhamn. Ulrika och Tilda kom hit och hälsade på. De hade med sig ett goselejon till Melanie :)
Fikade och pratade. När de åkt la Melanie och jag oss på soffan och myste en stund :)
Efter ett tag kom barnen hem och pratade i munnen på varann. De hade haft det jättebra och det hade varit jättefint :) Alvin tyckte det häftigaste var när kapten Krok blev uppäten av en krokodil :) Joline hade tyckt att det var lite läskigt :) Grejer hade de med sig hem också! Joline hade en Ariel glassmugg och Alvin en Stitch glassmugg. Sen hade Joline fått en Ariel stav av nåt slag som blinkar, glittrar och spelar och Alvin hade valt en Musse Pigg :)
Måndag 15/2: Dennis började jobba igen. Jolines kompis och hennes mamma kom hit och hämtade Joline efter maten för de skulle leka med varann :) sen var Mickan med Joline på barngympan. Det var skönt när Joline kom hem därifrån för då hade man saknat henne mycket :) Jag, Alvin och Melanie tog en tupplur tillsammans i våran säng. Det kan man ju inte göra när Joline är hemma för hon sover ju inte på dagen längre :)
Tisdag 16/2: Hände inte så mycket då heller. Efter vi ätit mat så åkte jag och barnen till bibblan för vi var tvugna att lämna tillbaka böcker. Sen lånade vi naturligtvis en hel hög med nya böcker :)
Träffade på lite folk som ville se prinsessan också :) Joline och Alvin tittade i en massa böcker medans Melanie bara sov och sov :)
Onsdag 17/2: Igår så kom Anna och barnen hit och hälsade på! Åh vad jag saknat henne :) Har ju inte setts sen jag slutade jobba och gick på havandeskapspenning. Skrattade gjorde jag med så jag nästan grät! :)
Och barnen med! Vi åt cheesecake. Melanie fick en jättefin body och en hakklapp av dem :)
Jag saknar inte jobbet alls men vissa personer saknar man ju och Anna är en av dem. Men vi kan ju ses ändå! :)
Sen på kvällen kom Mickan hit. Jag färgade hennes hår medans Dennis nattade barnen och sen klippte Mickan Dennis hår medans jag gosade med Melanie :)
Melanie har fått lite mer kinder nu.. Hon äter ju väldigt mycket lilltjejen :)
Hon tycker om att bara ligga och kika på oss och vad vi har för oss. Och ligga i babygymmet och kolla på djuren och alla färger. Även mobilen på skötbordet är hon intresserad av. Och mobilen med djuren som spelar och snurrar över hennes säng :)
Alvin är torr på dagen nu och har varit det sen Melanie kom :) vi har ju försökt innan hon kom men han har inte varit så intresserad men när hon kom så var det han som helt plötsligt tvärvände och VILLE gå på potta och toaletten. Undrar om han vill visa att han är stor kille nu :)
Just nu sover Melanie som en stock och barnen leker med varann... Ska strax äta mat nu...
Hoppas ni inte somnat över tangentbordet av tristess ;)
Ha det bra!! :)
Melanies första vecka
Lördag 30/1: Dagen då Melanie föddes. Hennes förlossning har ja ju redan skrivit om. Farmor och Mormor var ju henens första besökare för de var ju här när vi kom hem med henne :) och farmor hade redan presenter med sig, klänningar, hello Kitty dress m.m. Melanies första natt här hemma var iaf väldigt lugn. Hon bara åt och sov... Bytte blöjan en gång på natten då hon hade bajsat. Åt en gång på natten.
Söndag 31/1: Hon åt på morgonen och sen sov hon igen... Åt, sov, åt, sov :)
Pappa kom hit på förmiddagen och gosade med skruttan :)
Även mamma och Janne kom hit och hälsade på oss. Mamma gosade lite med henne också och sen fick Melanie en mysig babyfilt och ett par skor av henne :) På eftermiddagen kom Kaj och Malin och gosade lite bebis :)
Hela dagen så bara åt och sov hon, bajsades och kissades gjorde det en del också givetvis :)
Måndag 1/2:Dennis var tvungen att åka in till Pabkontoret för att hans arbetsgivare skulle skriva på papper för försäkringskassan. Han tog med sig Alvin och Joline till Tranås. De storhandlade även på Willys och var på fyndlagret och köpte lite leksaker :) Jag och Melanie hade mysigt för oss själva. Sen kom Dennis mormor och Seved med blommor och hälsade på :) Mickan kom också ungefär samtidigt. Hon hade ju varit på båtkryssning så hon hade ju ingen möjlighet att hälsa på tidigare, men hon kom så fort hon kom hem därifrån :) så det gosades en massa!!
Sen åkte Dennis mormor och Seved. Dennis och barnen kom hem. Åh vad jag hade saknat dem!!! De visade leksakerna de köpt. Joline hade vatl en hund med bur till och en massa tillbehör och en princess almanacka på väggen. Alvin hade valt en lastbil med en massa tillbehör och sen en liten lastbil med helikopter på :)
Melanie sover och äter fortfarande mest... är något mer vaken men inte mycket... :)
Tisdag 2/2: Jag och Melanie åkte till Motala för att ta PKU-prov. Först gjorde läkaren en undersökning och allt var bra. Melanie vägde då 2920... sen när jag hade klätt på Melanie igen så somnade hon i min famn. Hon sov sig igenom Pku-provet... hon gjorde inte en min när hon stack henne och inget medans hon tog blod heller så det var skönt :)
Melanie är väldigt medgörlig. Det sa läkaren redan på BB :)
Sen åkte vi förbi gallerian och köpte lite sött rosa till Melanie ;) Mockasiner till Alvin som han önskat sig och ett nytt diadem till Joline för ett av hennes gick av häromdagen oc hon var så ledsen då.
Sen hem. Packade till simmet. Sen åkte Dennis, Mickan och barnen på sim medans jag och Melanie var hemma.
Så vi hade lite kvällsmys i soffan :) När barnen och Dennis kom hem nattade vi Alvin och Joline och sen fick Melanie sitt första bad :) och åhh vad hon tyckte om det :) bara låg och myste i vattnet!!
Onsdag 3/2: var vi hemma och myste hela familjen. Melanie bara fortsätter att äta och sova, både på dagen och natten :)
Torsdag 4/2: Natten till torsdagen så bytte jag blöja på Melanie efter att hon ammat. Då tappade hon sin navelstump som luktade ruttet :) På torsdagförmiddagen så åkte Dennis och barnen ner till Borghamn till farmor och farfar.
Jag och Melanie tog en tupplur tillsammans. Sen kom Mickan hit en sväng och gosade lite :)
Sen vid fyratiden så åkte jag och Melanie ner till Borghamn också. När vi kom ner dit så hade barnen och Dennis badat :) Melanie fick träffa farfar första gången! Farmor hade köpt ännu mer kläder till barnen.Melanie fick en hello kitty pyjamas, kofta m.m... Alvin fick tröjor och Joline fick tröja och mystofflor :)
Åt kvällsmat där. Alvin och Dennis däckadepå soffan ihop. Melanie var ledsen och skrek för första gången ordenltligt. Det var en blandning mellan hunger och trötthet antae jag för hon hade varit vaken ovanligt länge :)
När vi fått liv i Dennis så åkte vi hem.
Fredag 5/2: Var det mys hela dagen. Jag och Melanie åkte in till Mjölby för att handla present till Wilma som skulle ha 6-års kalas på lördagen och vi skulle inte åkt egentligen för Melanie är så liten men min morbrors sambo ringde och frågade om Joline ville följa med dem till Nyköping på kalaset och det ville Joline jättegärna för hon och Wilma har ju så roligt ihop :)så vi fick fara in lite snabbt sådär :) köpte även presenter till lilla Alva, Simon och Matildas lilla dotter som är född två dagar efter Melanie :) Blev lite kläder till Melanie också, en tunika till Joline och en tröja till Alvin ;) det är ju så svårt att låta bli!!!När vi kom hem så blev det kvällsmat och sen fredagsmys :)
Lördag 6/2: Dennis skulle stå i liften i Ombergsbacken. Han jobbar ju där ideelt varje vinter ett par dagar varje vinter.
Så han åkte vid niotiden. Vid halv tio kom min morbror med sambo och min kusin och hämtade Joline. Joline hon skuttade runt här och var så glad. Hon var så fin :) Lite ont i magen fick jag när hon åkte iväg :( är ju så hönsig av mig! Men man måste ju låta henne få göra saker utan att mamma är med också men det är svårt att släppa taget sådär... Alvin, jag och Melanie tog en tupplur tillsammans i sängen efter maten :) sen kom pappa och hälsade på en sväng också :)
När Dennis kom hem så gick vi ut allihop. Melanie sov gott i vagnen medans jag, Dennis och Alvin busade i snön :)
Sen precis innan kvällsmaten kom Joline hem. Åhh vad vi saknat henne :) lilla gosjulla! Hon hade haft jättekul med Wilma :)
Söndag 7/2: Melanie har ju varit lite mer vaken de här dagarna men sover fortfarande väldigt mycket!
Mamma kom till oss efter maten med presenter till Melanie, hon fick tunika, skjorta, byxor m.m. Sen åkte jag, Dennis och Melanie på husvisning medans mamma hade barnen. Vi missade ju den riktig husvisningen för det var ju den dagen Melanie bestämde sig för att komma ut :) men vi fick träffa husägaren så han gick runt med oss och berättade om allt. Vi var nog där i 1½-2 timmar. Melanie sov under hela tiden... Vi blev kära i huset både Dennis och jag.... När vi kom hem så var Kaj och Malin här och hade avlöst mamma :) vi fikade med tårta som Kaj och Malin hade köpt med sig. Sen fick Melanie söta rosa kläder och mössa av dem :) Sen kom Mamma och Janne igen och mamma gosade lite med Melanie. Precis när mamma och Janne åkt så kom Mickan också och ville gosa. Melanie passade på att bajsa hela blöjan full när hon var hos Mickan ;)
Måndag 8/2: Dennis var tvungen att åka ner till garaget i Borghamn och fortsätta med audin som står där som ett dåligt samvete... så jag var ensam med alla tre barnen för första gången :) det gick bra självklart. De är ju så underbara. vi var ute och lekte en liten stund men det var så kallt så det blev inte så länge... Melanie låg i sitt babygym för första gången och hon låg en bra stund och tittade på alla sakerna :)
Joline hade ju barngympa på kvällen så mamma åkte dit med henne. Vilken tur man har som har så fina ära och kära som ställer upp så mycket!! :)
Oj vad klockan blev mycket... dags att lägga sig strax.
Alvin var så söt förra veckan när barnen och Dennis skulle gå ut. Då sa Alvin.
- Men jag vill ha mina sardiner på mig!
Han menade mockasinerna :)
Melanie är vaken lite mera nu om dagarna men hon sover fortfarande väldigt mycket! Äter var fjärde timme ungefär. Äter ganska länge och står sig länge se. Hon har inte hållt oss vaken en enda natt än så länge :) Hon äter en gång på natten men somnar om direkt när hon är mätt :)
Precis som de andra barnen har gjort :)
Nähe... fortsätter att skriva imorrn.
Huset vet vi inget om än...
Jag hoppas verkligen att vi får det...
Jag kommer bli jättebesviken annars... Vi får hoppas på det bästa...
Natti Natti!
Så nära men ändå så långt borta....
Vi har hamnat i nåt som kan göra så att en av våra stora drömmar går i uppfyllelse...
Det är perfekt! ALLT som vi vill ha det!
Tyvärr... tycker fler så...
Och våran chans är väldigt liten... så hoppet är ju inte så stort.
Mitt hjärta kommer krossas lite för jag har blivit kär...
i ett hus.
SNÄLLA SNÄLLA ni... håll tummarna för oss!!
Förresten tack så jättemycket till Sofia och Zara som önskade oss grattis till Melanie!!!
Jag förväntar mig inte ett 30-tal grattis... verkligen inte för jag vet att mer än hälften är små snokar och jag bryr mig inte om det... ssssnoka på ni ;)
Puss ändå!
De här dagarna kommer att bli tuffa... ta det lugnt små fjärilar... ta det lugnt...
Melanies förlossning!
Väckte en yrvaken Dennis, sen ringde jag till mamma och sen packade jag ner det sista i bb-väskan och kollade så allt det viktiga var med. Kamerorna bl.a ;)
När mamma kom hit så pussade jag om barnen. Joline hade kommit in till oss så hon sov i våran säng. Alvin sov fortfarande i sin säng och medans jag pussade honom så kom en värk... snosade honom i nacken medans värken höll på och det lindrade lite :)
Kom iväg vid strax efter halv fem.... riktigt kallt var det den natten. Den kallaste natten den här vintern. I linköping var det -29 grader den morgonen! Dennis körde lugnt. Värkarna höll på men var inte så intensiva som de var med Alvin så bilresan var skaplig ändå :) Med Alvin avlöste värkarna varann hela tiden.
Kom in till Linköping ungefär halv sex. Fick ett rum och de kollade om jag var öppen. Var bara öppen 2cm då.
Fick in en massa dricka och sen lustgasen efter en stund.... Underbart :D
Dennis testade den med faktiskt ;)
Tiden gick... ställde mig upp strax innan klockan 8 och rörde lite på mig,
strax efter halv nio så ville de sätta en ctg på hennes huvud för henne hjärtslag var låga...
Både Dennis och jag började då att känna oro men de lugnade oss med att det inte var nån fara!
De tog hål på vattnet för att sätta nålen. Efter lite strul fick de dit nålen och sen försvann de ut ur rummet igen.
Fick en krystvärk så vi fick larma på dem. 08:58
Hade inte många krystvärka och det blev en paus mellan dem.
Mitt i en krystvärk så kände jag hur hon var halvt ute med huvudet. Vänta på nästa krystvärk...
Den kom... krystaaa... såg på deras min att nåt inte stämde.
De sa nåt som jag inte uppfattade. De drog (slet)ut henne mitt i den där värken och jag såg hur Melanie tumlade runt i sängen, helt blå (vilket de alltid är iofs), såg att de höll på att fara runt med henne men min hjärna uppfattade inte alls vad de gjorde och varfö, till slut skrek hon. Det var långa, låååånga sekunder.
Kände gråten i halsen och frågade Dennis varför jag inte fick henne och vad som var fel?
Dennis sa flera gånger att det inte var nån fara. Fick till slut upp henne på bröstet. och man kände hur tårarna ville tränga fram, av glädje. Våran lilla älskling mådde bra!
Hon hade navelsträngen hårt lindad runt halsen, och därför fick de slita ut henne sådär snabbt...
Lättnad... sån oerhörd lättnad!!
Dennis fick tillbaka färgen i ansiktet också efter en stund. Fy vad hon skrämdes! Och stackars henne som fick kämpa så med att komma ut när hon satt fast så och blev tillbakahållen av den där navelsträngen!
09:05 är hon född! Våran lilla Melanie. 49 cm lång och vägde 3060. Joline vägde också 3060 men hon var bara 47 lång :)
När de hade lagt henne på mitt bröst så böjde sig Dennis fram till mig och sa:
- Jag vet vad det blev, men jag säger inget och så log han.
- Vi säger inget heller sa de andra. Det får du titta efter själv sen!
Blev så nyfiken men kunde ju inte vända på henne och titta efter just då!
Efter lite annat prat så frågade jag vad det blev igen.
- ska jag säga? ,sa Dennis
-Ja, gör det! sa jag som höll på att spricka av nyfikenhet just då!
- Det blev en tjej, sa han och log igen!
Vår underbara lilla dotter!!
Min moderkaka ville inte komma ut alls... de tryckte och tryckte. Tills slut kom den ut.... men inte hela...
det fattades en stor bit...
Efter lite tryckande till så gick de ut... sen kom de in med en läkare som tittade allvarligt på mig.
- Det fattas en stor bit av moderkakan som vi måste få ut... sa hon.
- Okej... hur då?
- Då sover du, du måste sövas...
- När?
- Nu, direkt.
Nej skrek det i hela mitt huvud just då. Jag hade precis fått Melanie. Jag hade verligen ingen som helst lust att lämna henne ifrån mig!!
Medans läkaren stod där och förklarade hur allt skulle gå till ser hag barnmorskan slänga sig på min mage och tryckte allt vad hon hade.
SMÄRTA!
Men ut kom den... den sista biten... Hon hade bara bestämt sig för att få ut den... och det var jag jättetacksam för fast just då hatade jag henne en smula... mitt i smärtan :)
min moderkaka blev tydligen ett studieobjekt för alla barnmorskor och läkare där. Alla ville pussla ihop den för att se så ingen mer bit fattades... tydligen händer det inte så ofta?!
När allt var lugnt så gick Dennis och ringde alla våra nära och kära...
Först hem... Joline svarade och när Dennis sa att det blev en tjej så skrek hon
- Va?? Blev det en flicka!?! Sen blev det glädjetjut :)
Både Alvin och Joline hade blivit så uppspelta :)
Efter att jag duschat så gick jag och ringde. Melanie hade låg temp och eftersom jag skulle duscha fick Dennis värma upp henne. När jag kom ut ur duschen så låg båda och sov så jag passade på att ringa då.
Pratade med min älsklingar :) och de ville så gärna se bebisen! Jag saknade dem så oerhört mycket just då!
Efter en tag så fick vi ett annat rum. Där la vi oss och sov i några timmar allihopa :)
Vi fick veta att det kanske kunde komma en läkare och undersöka Melanie så vi kunde åka hem på kvällen men det var inte säkert...
När vi sovit några timmar och fått mat så kom läkaren. Allt var bara bra så efter all rutinundersökning m.m så fick vi åka hemåt :)
I med Melanie i overallen som är sååå liten men ändå för stor till henne. Men det finns ju inte mindre storlek att köpa! :)
Vi köpte med oss Mc Donalds mat hem till oss allihopa. Vi kom väl hem vid halv sju eller nåt.
Barnen ville pyssla om henne och hålla henne direkt :)
Mamma var kvar här då och även svärmor hade kommit hit :)
Vi åt Mc Donalds och hade mysigt. Joline ville ge Melanie en morot och Alvin tyckte att hon skulle ha en pommefrites :) gosungar!
Nu blev klockan jättemycket igen så nu är det läggdags!
Natti Natti
Underbara lilla Melanie 30/1-10
Lukta på bebis är underbart... jag får aldrig nog... aldrig nog av våran underbara lilla bebis!
Hon luktar så gott!
Och hon är så söt! Så otroligt söt! Och vacker!
Hon är precis lika fin som sina storasyskon! Tre underbara barn har vi nu.
Joline och Alvin är båda så fina och underbara mot sin lillasyster.
De pysslar om henne, och de vill sitta med henne i sina knän... länge :)
Just nu lever vi i våran lilla lyckobubbla... Hela familjen är tillsammans och vi bara myser.
Livet är så underbart!
För en vecka sedan hade jag en stor, stooor mage och vi hade inte en aning om att på lördagmorgonen hade hon
minsann tänkt att komma ut :)
Hennes förlossning blev lite mer dramatisk än de andra två och hon höll verkligen på att skrämma livet ur både mig och Dennis. Men allt gick bra.
Det skriver jag om nästa gång...
Nu sova!
Natti natti!
Böter, färg i håret och bebis i magen...
Hittade färg som jag köpte i höstas i skåpet när jag skulle ta fram balsam... nåt mörkt shitt men det blir säkert bra... såå jag kan ju inte göra så mycket mer än att vänta och jag har ju ingen lust att greja med annat och fläcka ner halva huset... börjar ångra mig lite nu då jag är såå trött så jag har jätteont i huvudet....
Men snart ska det tvättas ur... snart...
Dagen började väl inte jättebra... när jag hade lämnat barnen på dagis ringde Dennis och frågade om jag hade en bra dag? Vet inte vad han menade med det egentligen för jag har väl inga dåliga dagar ;)
Han hade iaf blivit fotad av en fartkamera... tydligen hade de ändrat hastighetet från 90 till 80... ingen ursäkt egentligen för det är ju skyltat... men det är inget jag blir arg för och det vet han ju... gjort är gjort.
Lite svider det ju för det är ju flera tusenlappar som man kunde spenderat på annat... ja ja...
Handlade medans barnen var på dagis och sen skulle jag hälsat på en av mina pensinärer som tyvärr inte var hemma... försökte vila en stund också på soffan men blev störd av telefonen... mamma kunde ju inte veta att jag låg och slumrade... så det vart inget med det :)
Hämtade mina gosungar sen och sen har vi spelat lite spel m.m...
Och bebisen ja... bebisen är kvar i magen...
Skulle egentligen ha åkt på sim idag men Dennis och jag tycker det var bäst vi lät bli...
Har lite småkänningar till och fårn och haft det sen igår men det verkar ju inte bli mer än så...
Dumt att stå i simhallen då kanske... och Dennis vågade ju inte ta med sig någon annan och bada med barnen heller för då skulle jag ju inte kunna få tag i honom ifall det blev något...
Joline blev besviken såklart så man fick jättedåligt samvete.... men vi sa att hon kanske kunde få abda i helgen istället.... får hoppas på det isåfall... Dennis har ju redan lovat henne att hon ska få köpa kläder i helgen för hon var lite ledsen häromkvällen när vi la undan en hel hög med kläder som hon inte kan ha längre... iofs har hon ju kläder så det är inget hon behöver... men hon tycker ju det är roligt så... och det gör ju vi med ;)
När vi åt kvällsmat ikväll frågade Joline om varför vi finns?? Varför människor finns? Och var vi kommer ifrån?
Var hon, Alvin och jag kommer ifrån?
Hon godtog inte förklaringen att de kom ifrån min mage...
-Innan det mamma? När dinousarierna fanns så fanns ju inga människor! Och sen fanns det ju det! Hur kan det bli så? Varifrån kom vi?
Alvin härmade efter och frågade samma saker...
Men jag blev helt ställd! Vilka tankar som rör sig i en 4-årings huvud!
Och VAD svarar man???
Nähe... nu ska det tvättas ur...
Sen ska jag däcka i säng efter jag fönat håret torrt...
Varför får jag såna ryck så här sent?
Varför?
Sova.
Natti!
Magen är fortfarande stor.
Ingen bebis än... men faktiskt lite småkänningar idag... annorlunda mot det jag känt innan.
Men vi får väl se. Jag skulle minskat med bricanylen i onsdags men av ren vana så råkade jag ta den som jag gjort nu både torsdagen och fredagen också... och jag tar ju det jämt så jag har ju det i kroppen så det kanske tar ett tag innan bebis tittar ut iaf!
Min hjärna har nog börjat ställa in sig lite mer på att vi ska ha en liten bebis nu.
Känner små fjärilar i magen och då menar jag inte sparkarna och böket som bebisen utför.
Förväntansfulla fjärilar som kittlar :) och Dennis har också lite såna känningar nu. I torsdags la han sig med huvudet på min mage och sa... "tänk.... snart har vi en liten knört till" Sen skulle han som jag nu förklara känslan... förväntansfulla? Glada? Jag vet inte... Lyckliga! :)
Aja... ni fattar.
I torsdags var barnen på dagis sen ja? Jag vet inte när... nån dag i början av december?
De ville iaf jättegärna gå så då fick de det.
Jolines avdelning skulle på utflykt och åka pulka på omberg. Alvin var lite avundsjuk så han var lite motig på morgonen.
För han ville minsann också på utflykt och åka buss!
Lämnade Joline först eftersom hon hade en buss som hon skulle hinna med.
När Alvin kom till sitt dagis hade han glömt om allt vad utflykt och buss innebär och sprang in på dagis.
Fick ropa tillbaka honom så jag fick min puss och kram :)
Härligt att se att de trivs så bra och att det har varit saknade :)
Alvin bubblade och berättade sne på kvällsmaten...
- Mamma?
-Ja?
- Vet du vad?
- Näe..
-Det var två tomater som gick på vägen....
Den historien har båda barnen berättat hur många gånger som helst sen farfar berättade den för dem i tisdags :)
Sen dröjde det någon minut.
- Mamma?
-Ja?
- Vet du vad?
- Näe?
- Jag har lekt med Alice idag, och ätit hambudjade på dagis. (pannbiff som han trodde var hamburgare)
I fredags så var det fredagsmys som gällde på kvällen. Mickan kom hit innan på dagen så då var vi ute och åkte spark. Sen åkte Mickan och jag och barnen åkte en stund till.Joline skulle skjutsa Alvin själv också. Det gick bra, och undan och rätt ner i snön en gång också men det var bara skratt ändå :) sen när Dennis kom hem så blev det kvällsmat och sen fredagsmys. Hela familjen mysandes i soffan. Det är nog det bästa som finns :)
I lördags var vi hemma hela dagen hela familjen och bara hade mysigt.
Spelade spel inne. Lekte ute i snön. Åkte pulka och spark :)
Igår var Dennis tvungen att åka ner till Borghamn med min audi. TUR att vi har opeln också så jag och barnen inte blir låsta för audin kommer ta lååång tid att fixa eftersom tiden egentligen inte finns!
Dennis har ju sitt skåp i än så länge... får vänta med att lägga ut den till försäljning.
Ulrika och Tilda kom hit efter vi ätit mat igår så barnen lekte och vi pratade. Fikade gjorde vi med :)
Det var trevligt. Precis när de skulle åka kom mamma så då spelade Joline och mamma Nalle puh deckarspelet medans Alvin och jag spelade Lusen :)
Idag... ja... idag har det inte hänt mycket. Spelat spel och lekt en massa bara.
Ingen av barnen ville gå ut idag... Mickan var med Joline på barngympan ikväll för Dennis behövde jobba lite till.
Egentligen ville jag åkte med Joline men Joline ville åka med Mickan så då fick det bli så.
Jag vet ju inte hur länge det dröjer sen innan jag kan åka med Joline...
När Joline kom hem så blev det kvällsmat och sen efter Scooby doo och varsin Kittyglass som Mickan köpt när Joline och hon hade svängt förbi Ica blev det läggdags.
När vi åt frukost imorse så bad Joline om juice och drack direkt hon fick det.
- Bra, sa hon, det lossnade.
- Vad?
- En såndär röd (nån tropisk frukt) från müslin, sa hon. den fastnade i mina tänder och jag trodde den skulle sitta fast till lördag!
Hon är go min gumma. Kär är hon med! Så pass! Hon ska ge honom en ros, de ska gifta sig och då ska de pussas också! Ögonen glittrar när hon pratar om honom och hela ansiktet lyser när hon ler :) ´
Hon har ju varit kär i honom i över ett år nu och visst är han bra söt iofs! :)
Joline är duktig med datorn nu också. Hon använder musen kanonbra. Hon spelar ju memory och lite sånt ibland och Alvin vill vara med och titta på och nu försöker hon lära honom hur man anväder musen och hur man spelar.
De är jämt med varandra nästan nu. De vill det. Alvin ville förrut idag att jag skulle läsa bok för honom men då sa Joline att hon skulle läsa bok för honom istället så de kröp upp i hans säng och hon läste bok för honom :)
De leker allt också. Lika mycket med Alvins dinousarier och bilar som Jolines dockor och Petshop m.m....
Det är så kul att det är så! De är osams också, emn sällan och oftast löser de det själva!
På onsdag är det BF. Samtidigt som man längtar och vill att h*n ska komma ut så vill man hinna det och det innan.
Imorgon är det sim igen och det vore ju mysigt att få bada med barnen imorgon för det kan ju med dröja ett tag innan det blir dags igen... På onsdag ska det tydligen bli snöstorm... vore ju inte så bra om det skulle ske just då kanske... ja ja... h*n kommer när h*n kommer :)
Jag tror fortfarande på tjej och Dennis tror på kille... snart vet vi. Och det spelar ju ingen roll alls.
Vi har ju en av varje och huvudsaken är ju att bebisen mår bra! :)
Både pojk och flickkläder är tvättat. Overall och mössa + lite till är inköpt. Spjälsängen är bäddad och skötbordet är förberett. Jolines och Alvins babygrejer är framplockade... babysittern, bilbarnstolen m.m... och bebisväskan är packad.... springer och plockar ur och i kamerorna ur väskan titt som tätt så det MÅSTE jag kolla innan vi åker att det är med!!
Tänk vad tråkigt om man skulle glömma det!!!
Funderar på att visa barnen deras första minuter i världen... ska försöka rota fram det imorgon....
Imorgon är det tänkt att barnen ska till dagis... men vi får väl se :)
Alvin har en viss dragning till snus... så fort han se pappas "smuus"dosa som Alvin säger så tar han den och låtsas ta snus. För längesen lyckades han ju öppna den och ta sig en portion så det slutade ju med att han fick ta medicinskt kol på jourcentralen :/
Ikväll så hittade han en brun leksakspuderdosa eller vad det nu är? Han öppnade den och tryckte i burken och låtsades stoppa in nåt under läppen.
- Det är smuus, sa han med världens leende...
Dennis ska försöka sluta snusa... helst av allt vill man ju att ens barn ska hålla sig ifrån tobak coh allt skit. Och då måste man ju själv föregå med gott exempel... sen om han lyckas sluta är ju en sak...
I helgen ska vi kolla på ett hus igen... inga stora förväntningar den här gången för vi har lite andra planer på G också... men vi ska kolla iaf :)
Nu är det dags för lite bebisinfo... den sista jag kommer lägga upp från bebisen tid i magen :)
Din graviditet startade Tors 23 apr 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 7 maj 2009 (ägglossningen).
Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 4 fulla dagar (v39+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 27 jan 2010
Du har 2 dagar kvar till beräknad förlossning.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
Tänk... två dagar kvar! Det har gått så sjuukt fort! Man har knappt hunnit med och tänka efter nåt.
Just nu känns allt så underbart bra! :)
I onsdagskväll när barnen sov fick jag någon slags ångest och allt det där jobbiga som hänger över oss hela tiden kom över en igen... men efter en underbar myshelg så känns det bra inombords. Men svackorna kommer att komma då och då förmodligen... för vi vet ju att det inte kommer att sluta som vi vill iaf.
En låt jag nog aldrig kommer tröttna på och som jag lyssnar på när livet känns sådär motigt!
http://www.youtube.com/watch?v=gqY94S7g6Q8&feature=related
Godnatt med er!
Oj oj oj!
Fullt upp har det varit idag!
Fick väcka barnen imorse, mina små sömntutor som gäääärna sover länge. De kan vakna allt mellan 8-9 oftast är det halv nio... även om de går och lägger sig mellan sju-halv åtta. Men jag klagar ABSOLUT INTE ;)
Åt frukost och sen åkte vi till farmor och farfar i Borghamn.
Släppte av Alvin och sen fortsatte jag och Joline till Motala för vi hade en tid till Ögonkliniken där inne.
Undersökningen gick snabbt, synen hade förbättrats. Nästa gång bli i Maj och då kanske det är dags att byta glas!!
Eftersom vi upptäckte det i tid så kommer Joline kunna träna upp sitt synfel!
tyvärr har jag ju inget jätteförtroende för människan där inne då Joline gick igenom hela 4-års synkontrollen utan problem och enligt henne hade Joline perfekt syn!!
Det är en JÄKLA tur att man litar på sin egen instinkt när det gäller sina barn så jag envisades med att jag ville att Joline skulle få droppar och undersöka ögonen grundligt.
Blev avsnäst men hon gick med på det men påpekade för mig att då tar det minst en timme till. Precis som om det skulle göra mig nåt?!
Efteråt när hon kollat resultatet blev hon plötsligt väldigt mjuk och len... Joline hade synfel på båda ögonen och det ena ganska mycket så hon behövde få glasögon. Vilken tur sa hon att vi upptäckte det här så tidigt! Nu har hon chansen att träna upp ögonen och slippa glasögon efter ett par år!
Jag kände mig både arg och lättad just då! Arg för att jag inte blev tagen på allvar från början. Lättad för att nu kunde Joline få hjälp för jag visste ju att nåt VAR fel!
Människan ursäktade sig med att hon aldrig varit med om det förrut att barn har gått igenom en kontroll så och ändå har synfel... men ärligt talat! Hur kan hon veta hur många barn som hon har släppt igenom och de har upptäckt synfelet senare och få ha glasögon resten av livet?! Jag vet iaf att när det är dags för Alvin och det kommande barnet att testa sin syn så SKA de ha dropparna också. Det borde ju alla få! Otroligt att deras syntester kan visa så fel och ändå så ändrar de inte å nåt!
Ännu mer arg blev jag då jag pratade med en av barnens dagisfröknarna då allt det här hände och hon berättade att hon är helt blind på ena ögat för att ingen upptäckt hennes synfel förräns i mellanstadiet så synen på det ögat hade försämrats mer och mer och till slut blev hon blind. För det är bara när man är riktigt liten man kan träna upp det! Så jag är SÅÅ jäkla glad idag att jag var så envis så Joline förhoppningsvis har perfekt syn om ett par år :)
Nog om det, dags att lugna sig lite :)
Efter det så gick vi ner till kiosken innan vi åkte hem till Alvin, farmor och farfar igen. Barnen lekte med Playmo't och sen åt vi mat och efter det fick barnen sina Kinderägg som Joline och jag köpt i kiosken som en liten uppmuntran :)
Sen fick de leka en liten stund till innan vi åkte hem. Alvin somande i bilen på vägen hem...
Joline vilade och jag packade simväskorna!
Sen blev det mellanmål lite snabbt och sen åkte vi till simmet direkt när Dennis kom hem och han hade bytt om.
Efter barnens grupper så busade vi alla fyra i vattnet. Vi skrattade så vi nästan grät allihop. Barnen satt på en såndär flytmatta vi busade och de ramlade i och upp igen... jättekul hade vi :)
Jag som var tveksam om jag skulle våga bada för imorgon är det ju bara en vecka kvar tills min beräknade förlossning!! Men det gick ju :) Jag kan ju inte bara sitta och vänta på ifall det händer!!
BB-väskan är packad och så... men jag vet inte om min hjärna egentligen har fattat att jag snart ska bli 3-barnsmor :)
Nu ska jag lägga mig och sova iaf... är sååå trött efter dagens bus :)
Sov gott!
Ingen bebis än!
Nej, jag har inte fött barn än ifall nån trodde det! :) Jag har faktiskt inte haft tid att sitta här...
Ingen lust heller för den delen.
Men nu tänkte jag att det är dags igen!
Sist jag skrev så hade Alvin feber...
Det hade han på måndagen sen också... förra måndagen alltså. Så vi gjorde inte så mycket alls den dagen...
Mickan kom hit på eftermiddagen och följde med Joline på barngympan. De skulle åka pulka i backen. Jag hade ju tänkt att Alvin också skulle få vara med på det men eftersom han hade feber fick vi vara hemma istället.
Joline kom hem med en fläskläpp... men inte var det ppulkabackens fel. När Joline skulle öppna bildörren hade hon råkat slå den i ansiktet på sig själv :S lilla gumman!
Tisdagkvällen var det ju dags för sim. Dennis var hemma med Alvin som iofs var feberfri men vi tyckte ändå att han skulle ta det lite lugnt. Dessutom hade han kräkts på morgonen.. konstigt... en gång bara och sen inget mer. Precis som den där febern de hade innan jul...
Jag och Joline åkte på sim, kom försent då vi fick hjälpa en kille som kört fast på våran väg... men vad gör man :)
I onsdags så ringde jag och frågade pappa om han hade våra sparkar kvar. Och det hade han så han kom hit med dem och så kom Mickan med så Mickan hade Joline på sparken och åkte med henne och Alvin satt med mig.
De tyckte det var jättemysigt. Det var mörkt och himlen var precis full av stjärnor. Jättemysigt! Alvin tittade upp mot stjärnorna och letade efter sin måne som tyvärr inte syntes då :)
I torsdags så åkte vi till Öppet hus och lekte en stund. Sen åkte vi hem till mamma och åt mat. Sen till Vårdcentralen så barnen fick den andra sprutan. Alvin sa inte ett ljud. Han satt stilla i mitt knä medans DSK gav sprutan. Joline fick panik bara hon fick syn på den och grät men hon tog den iaf!
Sen gick vi och köpte glass och dammsugare som jag lovat dem om de var duktiga :)
Gick hem till pappa och åt det plus att vi fick kladdkaka som pappa bakat :) Han kan han också minsann!
Helgen har varit lugn och skön...
I lördags så var vi hos Dennis föräldrar i Borghamn. Åt mat där och sen blev det lek och bus. Sen tårta som Dennis mormor bjöd på :) Vi väckte Alvin lagom till det och oj vad han åt och mumsade. Joline också självklart! :)
Sen ville barnen bada och det fick de självklart :) sen blev det kvällsmat och lite lördagsgodis innan vi åkte hemåt igen. Båda barnen somnade i bilen på vägen hem.
I söndags så åkte vi till visjön. Tina med familj och Sofie och Sauli m.fl. var där också
Joline och Dennis åkte lite skridskor. Jag drog Alvin i pulkan. Sen grillade vi korv och hade mysigt inann vi åkte hemåt igen. När vi kom hem här behövde Alvin sova.
Sen gjorde vi våfflor när det var dags för Alvin att vakna så då åt vi det. Gött :) sen åkte jag på plastparty och hade trevligt :)
Idag har jag varit hos BM i Mjölby och nu ligger bebisen precis som h*n ska. Ruckbar är h*n men inte rörlig längre så nu borde h*n ju inte kunna vända sig mer för oj vad h*n bökat och vänt sig så hela magen vrider sig! :)
Igår när Alvin la handen på min mage så började h*n sparka på hans hand direkt. Han tycker det var jättekul! :)
- Bebisen sover där inne, sa han.
- Ja men nu är nog bebisen vaken.
- Ja bebisen sparkar på mig. Jag älskar bebisen.
Åh min lilla prins! :)
Gosunge! Jag blir så glad när barnen säger så. Känns skönt... SEN är det ju en annan sak kanske när bebisen kommer... då kanske de inte alls är lika glada... men det gör mig lugn nu iaf :)
Köpte en bebismössa idag till bebisen. Både Joline och Alvin är ju födda på sommaren så jag hade ingen tjockare mössa i minsta storleken. Kul att handla... fast det blir ju neutralt när man inte vet könet men det gör inget :) vi vill ju inte veta!! Inte än... Men snart så... åh vad det ska bli kul! :)
Farmor hade barnen när jag var hos BM. Mamam hade med kommit hit när jag kom. Så då fikade vi lite. Sen var det dags för barngympan. Joline och farmor skulle åka och jag och Alvin fick inte följa med för Joline :)
Oj vad klockan blev mycket nu då... bäst å hoppa i säng! :) Natti natti!
Bebisinfo!
Din graviditet startade Tors 23 apr 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 7 maj 2009 (ägglossningen).
Du är i vecka 39.
Du har gått 38 fulla veckor och 4 fulla dagar (v38+4).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 27 jan 2010
Du har 9 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 39
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.
Oj vad fort det har gått egentligen... helt otroligt!
Det var ju inte längesen det var fyra månader kvar....
Snart är vi fem i familjen... och ja... det kommer bli väldigt trångt att bo här så många :)
Men jag är ju väldigt glad att vi inte sitter i lägenhet iaf. Vi har ju egen trädgård m.m Jag hade haft ännu mer panik om vi bott i lägenhet...
Letar ju hus för fullt men desperata är vi inte... vi vill ju trivas allihopa så vi får trängas här ett tag till helt enkelt :)
Puss på er!
Feber, feber....
Inte för att han höll mig vaken inatt.. men fick ju ge honom medicin ett par gånger så då fick jag ju väcka honom... sen hade man ju jättesvårt att somna om... han var så duktig och försökte somna om direkt efter han tagit medicinen. Jag låg och killade på honom... han älskar när man killar honom på armen och i handen :)
sen låg han och killade på min arm också. Min gulliga lilla prins :)
I torsdags var vi på 2½ års kontroll med Alvin. Joline var också med. Han klarade det galant naturligtvis :)
Han hade även fixat 4-årskontrollen eftersom hans språk är flytande, han kan flera färger och även räkna till 14 :) m.m... så mycket beröm fick han!! Även Joline fick det eftersom de satte igång att leka med varann med leksakerna så fort vi kom in i rummet :) de leker jättebra med varandra jämt... ja... osams blir de självklart både nu och då men det hör ju till. Men det är skönt att de leker så bra tillsammans. De leker rollekar, Med Petshop, Barbie, Dinousarier, dockor, bilar, kurragömma, spelar spel ihop, Joline läser bok för Alvin m.m. Och de skrattar och har roligt. Och det känns ju jättebra, speciellt när vi ska ha en liten bebis här hemma snart som kommer att ta en del av min tid. När Alvin kom så hade ju Joline bara mig... iofs så sov Alvin jämt så jag kunde vara med henne väldigt mycket! Men om det blir en bebis som inte kräver så mycket sömn är det ju bra om de kan sysselsätta varann lite :)
efter vi vart på Bvc åkte vi hem till mamma. Fikade där. Sen åkte jag och handlade lite medans barnen rev ut mormors skåp och skulle "baka" lite :)
Sen hämtade jag barnen och vi åkte hem till Mickan och åt kvällsmat där. Sen stannade Joline över natten där. För det hade de bestämt Mickan och hon. Det är väl bara att vänja sig vid att hon sover borta då och då. Hon tycker ju att det är roligt och mysigt. För mig är det jobbigare för man saknar ju henne så mycket!!
Men huvudsaken är ju att Joline har roligt :) och det hade hon haft!
Jag och Alvin hämtade henne på fredagen oh åkte hem och åt mat... sen hände det inte så mycket mer i fredags.
Vi hade fredagsmys på kvällen, barnen och jag själva för Dennis var tvungen att fixa sin bil och det lyckades också! Tjohoo! Så nu fungerar den. Nu ska den säljas! Vi ska köpa Dennis pappas bil istället.. eftersom hans pappa inte får köra bil längre så ska de sälja den. Så då köper vi den istället och säljer Dennis bil. Dennis bil är stor och dyr och vi som letar hus för fullt försöker dra ner på onödiga kostnader just nu!
Så vill nån ha en stor skåpbil-04 Primastar så hojta till!! ;)
Jag bytte försäkringsbolag på min bil och blev chockad!!!! Jag sparade 4000 om året på att byta!
Dum man är som inte kollar upp sånt där varje år! Men det känns skönt nu iaf!
Får hoppas vi hittar ett hus snart nu.. vi förbereder ju oss iaf ekonomiskt redan nu :)
Igår så var vi på husvisning.
Var meningen att vi skulle lämnat barnen hos farmor och farfar innan. Joline blev jätteledsen för hon ville minsann vara med pappa hela dagen! Dennis har kommit hem så sent nästan hela veckan så Joline har saknat honom väldigt mycket... Så då sa vi att hon fick följa med oss om hon ville. Men Alvin ville till farmor och farfar!
Bökade in oss i audin och då startar inte den igen. Jag min klant hade ju glömt lysena på i 20 minuter i fredags och i denna stränga kyla tål inte batteriet det.
Efter mycket bök så fick vi igång den med boostern eftersom startkablarna inte går att sätta på nåt bra sätt i Dennis bil, det fungerade inte iaf med några av de startkablarna vi hade iaf.
Men den där boostern älskar jag!
Kom iväg till slut iaf. Men eftersom allt tog typ en timme så åkte vi direkt mot husvisningen.
Alvin satt och sjöng att han skulle vara hos farmor och farfar själv. Så vi fick förklara att han var tvungen att följa med oss. Men han blev nöjd när vi sa att vi skulle åka till farmor och farfar efteråt!
Huset var en del att göra med... egentligen alldeles för stort... men... vi vet inte... vi får se! :)
Jag vill se det en gång till om det nu blir så att vi funderar på att köpa det!
När vi var färdiga så åkte vi hem till farmor och farfar.
Alvin blev hängig och vi tempade honom och var tvugna att ge honom medicin.
Vi hade ju med oss det... vi åt mat där och sen var vi kvar där hela kvällen. Tog det lugnt. Lekte lugnt.
Tittade på tv spindelmannen, tecknat..... jag hade Alvin i knät och Dennis hade Joline i knät.
Det var så mysigt så! :)
Idag har Alvins feber fortsatt... den stiger snabbt också!
Rätt var det är så är det 40,1... så det har blivit en lugn dag. Jättelugn.
Vi var bjudna på Julgransplundring hos Jolines kompis Agnes och hennes familj men eftersom Alvin inte var bra så stannade vi hemma allihop.
Dennis och jag drejjade med barnen på förmiddagen :) Joline fick ju det i julklapp!
Det var jättekul! De gjorde varsin fin skål :)
Sen blev det filmmys i sängen... sen mat... sen hjälpte jag Joline att sy på hennes sykort. Morfar kom hit och fikade lite också. Alvin har suttit mycket i knä idag... men han har orkat leka lite till och från.
Joline och jag var ute en liten stund och lekte idag medan Dennis var inne med Alvin. Typiskt!
Det har ju varit så sjukt kallt så man har ju knappt velat ta ut barnen.
Sen idag är det bara -4 och då är han sjuk istället :(
Sen åkte Dennis ner till Borghamn för han skulle titta på Opeln för det är nåt som inte stämmer med den.
Inget han kan göra nåt åt tydligen nu. Men han höll på att laga nåt annat där i garaget nu istället :)
Men han kommer nog snart! Han ska ju upp och jobba imorgon igen... Och jag ska upp och känna på Alvin igen.. man blir ju så nojjig... Får väl se om det blir nåt dagis för dem den här veckan...
Nu ska våran busbebis få lite plats i bloggen med då.
H*n har vänt på sig igen... i fredags låg h*n tvärs över magen...
Joline och Alvin kände på magen och lyssnade. Bebisen sparkade i öronen på dem och det tyckte de var kul :)
Idag har bebisen också vänt sig så h*n låg tvärs över... nu vet jag inte om h*n ligger uppåt eller nedåt så jag får ringa in till BM imorgon och säga det... jag skulle höra av mig ifall jag kände att bebisen vände sig... såå nu kanske det blir vändningsförsök iaf! Åh! Vill inte!
Magen har sjunkit något också... spännande!! Men jag vill gärna att h*n stannar där inne ett tag till...
Självklart längtar man ju jättemycket efter att h*n ska komma. Men inte för tidigt. Lite till får h*n allt växa!
Spännande med när man inte vet vad det är för kön! Man är ju så nyfiken men vi har ju inte velat ta reda på vad det ska bli för vi vill inte förstöra den spänningen :) Men snart får vi veta!!! :)
Din graviditet startade Tors 23 apr 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 7 maj 2009 (ägglossningen).
Du är i vecka 38.
Du har gått 37 fulla veckor och 3 fulla dagar (v37+3).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 27 jan 2010
Du har 17 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 38Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
Okej... det stod ju inte så mycket om barnet i den här veckan... men om man läser om barnet i v.37 så står det så här:
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Hi hi :)
Jag är så förväntansfull.... Dennis med naturligtvis och barnen!
Joline var så söt igår när vi åkte hem fårn farmor och farfar... vi pratade om att bråka med sina syskon och så..
- Mamma, hade du nån och bråka med när du var liten?
- Ja, Mickan är ju min lillasyster.. och vi lekte jättebra också när vi var små som du och Alvin gör men vi bråkade också ibland!
- Jaha... sa Joline och log... pappa du då? Hade du nån och bråka med?
- Ja, Kaj är ju min lillebror och vi lekte också jättebra men vi bråkade också ibland.
- Jaha sa Joline och log igen. Precis som jag och Alvin då! Sa hon
- Ja och mamma och jag var ju också störst precis som du är.. och när man blir osams och bråkar så får man ju tänka på att man är lite större och visa det ibland med.
- Det ska jag tänka på när vi bråkar! Sa Joline
Det roliga är ju att hon är väldigt duktig och ansvarsfull storasyster. Häromdagen ville de leka uppe medans jag gjorde mat och det fick de på villkoret att hålla sams.
Rätt var det är så ropar Joline på mig att Alvin hoppar i sängen. Hon gör det inte för att skvallra, utan för att hon är rädd om honom. Han hoppade runt i våran säng och skrek "haaaayaaah!" lilla karatekillen.
Så jag gick upp och sa till honom och sen lekte de med varann igen...
Varje morgon så vill de alltid leka en stund med varandra på morgonen innan vi går ner och äter frukost... antingen i Jolines rum eller i Alvins rum :) det är skönt för då kan man ligga och dra sig lite och bara lyssna på dem...
Imorse lekte Alvin i sitt rum själv medans Joline lekte i sitt rum... jag frågade Alvin vad han lekte med och då sa han:
- Joline sa att jag inte fick leka i hennes rum.
- Varför säger du så till mamma Alvin, sa Joline, det har jag inte alls sagt!
Det visste jag ju att hon inte hade gjort. Men när Joline sa att han fick vara i hennes rum gick han glatt in till henne och lekte. Han måste missuppfattat henne innan. :)
Både Dennis och jag har ju våra syskon tätt. Han har sin bror som är två år yngre än han och jag har ju min syster som är två år yngre än jag är. Sen har jag ju min lillebror som är 10 år yngre än jag. Nu börjar även han bli vuxen men det tog tid för mig att förstå det för han kommer nog alltid vara min lilla lillebror i mina ögon :)
Nu ska jag kolla till Alvin igen... var uppe för en stund sen och kände på honom... då var det lugnt iaf... han låg och kramade sin Tai Lung.. hans älskade snöleopard :)
Han får sova hos oss nu när han inte mår bra... jag vaknar ju så lätt... kommer förmodligen inte kunna sova så mycket inatt heller.... så det är bäst jag lägger mig nu.... orkar inte vänta på Dennis längre :)
Natti natti på er!!!
Paus.
Tiden går så fort och dagarna bara rinner iväg...
Riktigt kallt har det varit idag med -15 grader, blåst och snön yr runt så vi har inte varit ute idag...
Dessutom har jag haft ont idag, som ett tryck neråt... varje steg jag tagit gör lite ont och det känns nästan som om bebisen håller på att "ramla ut"... så jag har inte vågat lyfta och göra för mycket idag. Det vor eju bra om hon/han vill stanna där inne i varma magen ett litet tag till iaf :)
Känns som om jag har fått min gnista tillbaka också, mer av den där livsgnistan som jag brukar ha!
Och det känns skönt! Allt kändes så svart och mörkt ett tag... och så brukar jag inte vara!
Man har varit glad utåt och försökt vara sig själv för att barnen inte ska se att man faktiskt mår skit inuti.
Jag visade dem att jag var ledsen då när jag var det för det ttycker jag ändå är viktigt att de ska veta att mamma och pappa också kan vara ledsna. Och just då behöver man ju de där extra kramara och pussarna man får då när de vill trösta en.
För de är så omtänksamma barnen. Så jag blir rörd... mot oss, varandra och andra. Man blir stolt när man ser det! I lördags så hade Joline och Kaj bestämt att Joline skulle sova hos dem och spela Nintendo Wii.
Hela familjen åkte dit i lördags. Spelade Wii, åt kvällsmat, sen blev det myskväll också innan vi åkte hem.
Joline pussade om mig och Dennis, sen Alvin. Sen kom hon tillbaka till mig och gav magen en stor kram och en puss och så sa hon godnatt till bebisen :) så gjorde hon ikväll också! Pussade och kramade magen och sa godnatt till bebisen! :)
Förra söndagen till tisdagen sov min minsta kusin här. Kändes skönt att ha nån mer här hemma när barnen sover. Dennis har ju fullt upp med bilarna som tjurar och allt annat som ska fixas här och där...
Tisdagen åkte vi allihop till Boet iaf och fick se lilla Freja, Kim och Camillas lilal dotter. Så liten och så söt!
Barnen satt och klappade och pussade på henne. De sa att hon var söt och det märktes att de var förtjusta i henne. Hoppas bara de blir lika glada när våran bebis kommer! :)
Jag bar henne och skulle visa Alvin för att se om han blev svartsjuk.
- Åh, mamma! Sa Alvin, - Du bär ju bebisen!!!
- Ja... titta...
- Får jag också bära henne?!?!?
Ojoj... får nog passa honom här lite sen så han inte får för sig att kånka runt på bebisen sen...
Alvin var väldigt förtjust i bebisen faktiskt! Han bara log med hela ansiktet när han fick klappa henne :)
Och det kommer jag ihåg att han var när Elton föddes också och han är ju över året nu.
Så Alvin var ju bara 1½ när han föddes och var redan förtjust i bebisar då!!
Onsdagen förra veckan åkte jag och barnen till Frida och hennes barn. Joline och Nathalie är ju kompisar sen Jolines förra dagis och Alvin och Anton är ju lika gamla och går på samma. Det var trevligt. Barnen lekte, vi pratade och så fikade vi också! :)
Förra veckan var det ju toppenväder så man kunde göra snögubbar och så. så då var vi ute en hel del.
Nyårsafton var vi hos Calle och Tina och åt god mat och efterätt. Barnen lekte och hade jättekul och alla fyra höll sig vakna när det var dags att kolla på raketerna :) vi hade inga egna i år utan kollade på alla andras. Alvin var jätteförtjust och ville knappt gå därifrån :)
Gott nytt år sa vi!
-Åh, jag fyller år sa Alvin. Då får jag Blixten Mqueen tårta!
- Näe... sa Dennis. Världen fyller ett år! Det lät bättre än jorden som han kan förknippa med vanlig jord! :)
Och så small det av en raket.
- GRATTIS!!! skrek Alvin då.
Joline och Elma lekte i snön och skulle åka pulka så det var inte ett dugg trötta :)
När vi skulle åka hem och Dennis skulle backa upp för deras backe så gick det inte... vände bilen och skulle åka upp för så skrapade bilen i under och började väsnas nåt helt otroligt! Ljuddämparen...
Dennis och jag kunde inte annat än att skratta då... Bra början på nya året... våra bilproblem fortsätter :)
Men det felet är varken dyrt eller krångligt och det var ju tur att det var nyårsafton så de flesta var vakna...
Annars hade de vaknat kan jag lova. Vi hörde inte varandra när vi pratade inne i bilen för det var sånt liv :)
I söndags innan Dennis hämtade Joline var vi och kollade på ett hus.... jaa... vad säger man...
jag kan inte riktigt förstå hur folk tänker... det blir inte det huset iaf... inte ens om vi hade fått det gratis!
Ett riktigt "gå in i väggen" hus... och för det priset???
Vi kan nästan bygga ett nytt för det priset!!!
Det var iaf skönt när Joline kom hem igen och man fick en stor kram och puss!!!! :)
Vi hade myskväll. Dennis och Joline hade köpt Frasses hamburgare med pommes som vi mumsade på och kollade på film :) Monsters Vs Alien... en barnfilm alltså... barnen älskar dem filmen!! :)
I måndags hade jag en tid till barnmorskan... Jolines kompis ringde i helgen och ville leka med Joline när hon inte var hemma så då bestämde vi att de skulle leka nu i måndags.
Så jag och Alvin lämnade Joline där och åkte till MVC... allt såg bra ut... men hon tyckte att det kändes som om bebisen låg fel... hon hämtade en gammal ultraljudsapparat och mycket riktigt så låg bebisen väldigt långt ner med rumpan! Fick tid för vändningsförsök igår...
Alvin var så duktig hela tiden och satt och lekte med grejerna som fanns där. Och BM var så fascinerad över hans tal, att han som var så liten kunde prata så bra. Hon tyckte det var kul att höra hur han tänkte och lyssna på när han berättade en massa :) jag hade en annan BM i måndags för min har semester...
När jag skulle åka in på Vändningsförsök igår så startade inte Opeln... svärfars bil som vi lånat för att våra inte riktigt vill... Tog våran audi som funkar men måste fixa snart...
När jag kom in så skulle läkaren kolla med UL hur bebisen låg. Han berättade glatt att bebisen låg som den skulle nu. Vad konstigt! Det var precis samma sak med Alvin! Fick tid för vändningsförsök då med och Alvin hade med vänt sig när jag väl kom in dit :) Så skönt!!! Duktiga lilla bebis!! Fick ju se henne/honom också så det gjorde mig inte så mycket att ha åkt in i onödan! :)
Efter det så hämtade jag Gizmos urna som hade kommit in till Valla från krematoriet...
Lämnade försäkringspapprena och fick även hjälp med att fylla i det jag skulle fylla i...
Känslorna kom tillbaka då... och allt kändes så hemskt igen! Våran vackra lilla kisse.... vi saknar dig så mycket!
Det var skönt att komma hem sen igår och när jag väl satte mig ner fick jag sån huvudvärk men det var väl all spänning som släppte just då....
Idag har i inte gjort så mycket. Lekt inne, spelat spel. Mickan kom hit en sväng och farmor kom också och hade köpt med sig fika så vi fikade lite och sen åkte Mickan...
Vi andra fortsatte spela spel :)
Nu måste jag hjälpa Dennis få ner granskrället! Äntligen ska det bort!!!!
Det är mysigt att sätta upp allt... men man blir trött på det ganska snart när julen är slut!
så nu ska allt bort bort bort!!!!
Natti natti!!
År 2009
avlivning? det är så hemskt... varför fick han inte leva?
Varför fick vi inte åtminstone en chans att rädda honom?
Jag skiter i pengarna från försäkringsbolaget! Jag hade betalat det dubbla... vilken summa som helst!
Och jag hade inte velat ha ett öre tillbaka! Bara vi hade fått hem en frisk katt...
Han saknas så fruktansvärt mycket.
Det här har varit det värsta året i mitt liv... och imorgon blir det ett nytt år och för första gången i mitt liv är jag livrädd för vad som kommer att hända under nästa år.... vad kommer vi att drabbas av under 2010....
Innan har man sett fram emot vad ett nytt år har att komma med... men inte den här gången....
År 2009 kommer att vara ett svart år som man alltid kommer tänka tillbaka på med en klump i hjärtat och i magen.... och hur ser livet ut om ett år?
Och man önskar man kunde vrida tillbaka tiden tills allt var bra... varför förstod man inte då hur bra allt var????
Det började i Mars när min svärmor fick veta att hon hade bröstcancer... det kom som en chock...
Ännu värre blev det några veckor senare när svärfar föll ihop och fick ett anfall... skyndade oss in allihop till sjukhuset så fort vi kunde.... stroke var det första man tänkte på och tyckte att det var det värsta eftersom han bara var 50 år.... en lättnad när man träffade honom och talet hade kommit tillbaka....
Hjärtat började bulta i panik och man mådde illa när man märkte på läkarna att det var allvarligt men de ville inte säga nåt... inte än... de stod och trampade och visste nog inte hur de skulle berätta för Olles barn att deras pappa hade lungcancer... en lungcancer som satt så illa att operation inte var att tänka på för det var en alldeles för stor risk att det skulle gå väldigt snett. En lungcancer som dessutom hade spridit sig till hjärnan där ett tiotal metastaser satt och tryckte på hjärnan.... Mirakel kan ske sa läkaren... men förmodligen skulle de bara kunna hålla tillbaka cancern i 3-4 år...
Allt kändes som en jäkla mardröm och ända sen dess har allt varit upp och ner!
Min svärmor operardes för sin cancer som vi sen fick veta var mycket aggresiv så hon var tvungen att gå igenom en cellgiftsbehandling ifall det var nån liten cell som smitit iväg nån annanstans....
Både svärmor och svärfar gick igenom dessa behandlingar hela sommaren...
Svärmor har återhämtat sig och jobbar igen.... Svärfar kämpar fortfarande... och för ett tag sen såg det ljust ut.... läkarna var förvånade att både den i lungan och de i hjärnan dragit sig tillbaka så mycket som de gjort och man började nästan känna ett hopp igen! Tänk om det var ett mirakel!
Hoppet dog för några veckor sen när helt plötsligt det hade växt i kroppen igen... ett år är det prat om nu... ett år?? Va fan! Han är 51...
Inte nog med det här.... all medicinering har gjort att hans rygg blivit förstörd och han har fruktansvärt ont... Så ont att han ett tag bara satt i rullstol.... på julafton var han lite piggare. Då gick han med rullator här hemma fram och tillbaka... rollator när man är 51? Toaförhöjning, sjuksäng, och allt annat som finns i deras hem nu... det är så fel... idag skulle han ha fått operera sin rygg så han slapp den här smärtan... men det fick ställas in för det kom in en 3-åring akut som behövde opereras. En 3-åring?? Lilla barn... vad har du råkat ut för?
Det är nog under detta år som jag verkligen har förstått hur grymt livet kan vara. Och hur maktlös man är som den lilla människa man är.
Och våran ekonomi de här månaderna ska vi inte prata om.... världens hög med allt på en gång kom denna månaden...24 000 i räkningar... det är rekord... god jul!
Sen att vi lagt ut och sammanlagt ska lägga ut så det blir en summa på mer än 10 000 på våra älskade bilar de här 2 månaderna också.... kanske lite mer för Dennis bil startade inte imorse och detär inte batteriet så vi får väl se vad vi har att vänta oss där.... men det ekonomiska är ju inget problem egentligen... vi klarar ju oss... och man känner sig väldigt fånig och löjlig om man skulle gnälla om det för det är så litet jämfört med det andra.
Det var bara att min sambo tyckte imorse att nu får det FAN var nog! Har vi det inte jobbigt som det är!
Det är nog första gången i mitt liv som jag har sett honom riktigt deppig... och det gör mig förtvivlad också.
Han brukar stänga av sina känslor... så han i vissa ögon kanske verkar kall... men jag som känner honom så väl vet att det är precis tvärtom... det är ett sätt att skydda sig själv och kunna koncentrera sig på jobb och barnen och på allt annat... sen hinner allt ifatt honom också och då får man visa att man finns där och då kan man trösta....
För egentligen kan man ju inget göra... man måste bara finna sig i allt skit... och se det positiva i livet.
I vårat liv. Våra underbara barn. Och våran lilla bebis som är på väg.
Det är dem vi lever för. De är det bästa som finns och gör livet värt att leva.
Man kan inte lägga sig under täcket och tycka synd om sig själv.
Allt kunde varit mycket värre... det finns de som förlorar sina barn!
DET är det värsta som kan hända en.
Och vi måste stötta dem som lider ännu mer av allt just nu... min kära svärmor och svärfar...
Svärmor som är den mest osjälviska personen som finns. Hon fick lämna in deras katt ikväll igen för urinsten ( lagom till dessa dyrare röda dagar) men har kissen ont så kan man ju inte vänta tills helgdagarna är över bara för kostnadens skull... efter hon lämnat in katten så ringde hon och frågade om hon fick köpa en ny säng till Joline som hon hittat inne i Linköping. Alvin ska ju få Jolines växasäng men har ju inte kunnat få den än eftersom vi varit tvugna att köpa en ny till henne först och eftersom vi fått våra ekonomiska smällar detta år varje månad och knappt hunnit fylla på sparkontot utan att få tömma det igen så har det inte gått....
Hon ställer alltid upp och vill hjälpa alla andra fast hon själv har det svårt... jag önskar att man nån gång kunde få återgälda allt hon gjort för oss...
Också min mamma och min syster som man har fått ringa akut och de har kommit hit och ställt upp direkt när det varit nåt då vi måste ha kommit iväg snabbt är värda hur mycket som helst.
Pappa,lillebror, Kaj (Dennis bror) och Malin (Kajs sambo) är också personer som är underbara och finns där.
Så länge vi finns för varann och hjälper varann med alla motgångar är vi mycket starkare och då blir allt lite lättare...
Tack för att ni finns!
Klockan börjar bli mycket... men jag kommer nog inte kunna somna än... jag somnade med barnen förrut och sov ett bra tag...
Det här var ett dyster inlägg och jag väntar med att skriva om våran jul... som var helt underbar för att man får vara med dem man älskar och alla problem glöms bort för en dag....
Jag måste upp och pussa om mina älskade barn... mina fina gosungar!
Gott Nytt år på er!
Gizmo, min Gizmo...
Vi som tyckte vi har haft det kämpigt nu... det kändes bara som att snar vänder det! Snart blir det bättre!
Men nej... ännu ett hårt slag... en ny våg som drar oss ännu längre bak när vi simmar motströms...
Vi har förlorat våran Gizmo. Våran älskade lilla Gizmo. Våran lurvigaste familjemedlem.
Det gör ont. Jävligt ont. Saknaden svider och det blir inte bättre för att man tycker att man ser honom överallt.
Men nej, det är i ögonvrån man ser fel, det är nån av de andra kissarna eller något annat som man får för sig att det är Gizmo...
Det var i måndags, den 21:a december.
Jag och Alvin gick ner för att duka fram frukost, Joline och Dennis var kvar där uppe. Jag får syn på Gizmo som ligger i tv-rummet, han jamar till på ett konstigt sätt när han får syn på mig. Jag går fram till honom och klappar om honom. Inget spinnande. Han som alltid spinner när man klappar honom. Han trampar med framtassarna, lyfter på huvudet och försöker resa sig. Försöker hjälpa honom men hans ben vill inte. Jag tar upp honom i famnen och pussar på honom. Märker att han får ont så jag lägger ner honom igen och blir rädd att jag kanske skadar honom mer.
Tankarna bara snurrar i huvudet. Vad är de som har hänt?? Under natten?? Han låg mitt på öppet golv så han kan ju inte ramlat ner från nåt och skadat sig.. eller??
Ropar på Dennis som kommer ner fort.
Sen är allt luddigt i minnet. Paniken väller i mig, tårarna rinner och för barnens skull hålla sig sansad.
Hämtar telefonen, Dennis ringer Valla och medans han pratar med dem klappar jag Gizmo och pussar honom...
Han ligger på sidan och sprattlar med framtassarna. Han kämpar och jamar till då och då.
De frågar om vi kan ta en tid klockan tre. Nej nej... vi vill ha en akuttid. Nu. Kosta vad det vill.
Vi får en tid så fort vi kan komma in.
Upp fort och hämtar buren och bäddar med en handduk.
Dennis lägger in Gizmo i buren medans jag springer ut och skrapar rutorna och kör fram bilen och låter den vara igång så den ska bli varm.
Dennis vill inte låta mig åka eftersom vädret inte var det bästa och min hjärna fungerar inte i chock. Att få med oss barnen hade tagit för lång tid så jag hade inget val än att låta Dennis åka med honom...
Dennis torkar mina tårar och säger att det nog inte är så farligt. Det är säkert urinsten för det hade ju svärmors katt och han betedde sig sådär då. Kände mig mycket lugnare... Klappade på Gizmo inne i buren och sen for de iväg... Tiden gick så sakta... jag och barnen åt frukost...
Sen tänkte jag... det borde inte vara urinsten. Jag köper ju specialfoder mot just det för att de är kastrerade.
Sen ringde Dennis...
Jag svarade och det var helt tyst.
-Hur går det? Hur är det med honom?
- Nej... sa Dennis bara.
- Va?? Vadå nej?
Dennis fick knappt fram vad han skulle säga först.
Ett hjärtfel... ett medfött hjärtfel...
Det kan det ju inte vara, vi har ju inte märkt nåt och han är ju 6½ år!
Men jo... så är det... Gizmo hade låg temp, var helt förlamad i bakre delen, och hjärtat slog svagt.
Dennis sa att det inte finns nåt man kan göra. Det bästa var att låta honom somna in.
Jag började gråta, jag som inte fick säga hej då.... jag vill ju vara med där inne hos Gizmo.
Ska vi vänta tills du kommer frågade Dennis. Jag hörde ju Gizmo gny i bakgrunden till och från och visste ju att han hade ont. Så självisk kunde jag inte vara. Det skulle ju ta minst en timme innan jag och barnen hann in...
Vi lät honom somna in så snabbt det gick. Dennis var hos honom under hela tiden och klappade honom och pratade med honom...
Vetrinären och sköterskan hade varit jättebra. Vetrinären sa att det till 99% är ett medfött hjärtfel.
Oftast märker man inget, katten har inga symtom eller besvär. Och det kan gå på en natt. När hjärtat inte pumpar runt som det ska längre utan bildar proppar.
Jag har läst mycket om det på internet nu de här dagarna... Katterna som har det här blir mellan 1-12 år gamla... de flesta verkar bara bli runt 3-4 år... så vi får ju vara glada som fick ha honom i 6½ år iaf... men jag önskar så att vi hade fått ha honom längre.... även om man skulle av en tillfällighet fått reda på att han hade hjärtfelet så skulle vi inte kunnat göra något. Då hade man ändå fått låta tiden ha sin gång... då kanske man hade varit orolig jämt och varit rädd för att släppa ut honom m.m... samtidigt som man hade sluppit denna chocken som man fick nu....
Han har ju aldrig haft några besvär. Men de sista dagarna i hans liv vet jag att jag reagerade på att han var lite slöare än vanligt. Men inget som man trodde skulle vara så fel! En dag när jag skulle släppa in honom för vi var på väg ut så kom han lunkandes här ute och var på väg in när han helt plötsligt satte sig ut på gången. Hag hämtade honom, pussade honom och satte in honom och reagerade på att han bara satte sig ner på mattan i hallen. Han som brukar ha lite bråttom till maten annars... men det är ju som Dennis säger. Han sprang ju inte så ofta. Han gick lite mer "värdigt" och tog det lugnt helt enkel så det är ju bara nu som man kanske analyserar sönder allt! För jag vet ju att några dagar innan han gick bort så hoppade han upp hos mig i soffan när vi kollade på film och låg i min famn och kelade och spann som vanligt!
Han var så fin. Riktigt speciell! Finns nog ingen lugnare katt i sinnet. Han var en riktig livsnjutare. Han älskade våren och sommaren och då kunde han ligga ute hela dagarna och bara ha det skönt. Vintern var han oftast inne och knappt aldrig ute. Märkligt nog den här vintern har han varit ute mycket fast den här vintern har varit kallare än på länge... Nån dag förra veckan var jag orolig för han inte hade varit inne på hela dagen och natten men det var så skönt när man fick se honom komma lunkandes i snön... det är nästan så man förväntar sig att se honom komma när man släpper in de andra katterna... När jag tände adventsstaken dagen efter han dog och jag tittade ut genom fönstret så såg jag hans tasspår på dynboxen utanför fönstret. Han satt ju ibland och tittade in på oss. Men han ville inte alltid komma in då. Utan bara sitta där och titta...
Det gör ont... att veta att man aldrig mer ska få klappa honom och höra honom spinna sådär högt, aldrig mer få en såndär puss när han tryckte upp hela nosen i ansiktet på en. På mig... det var bara mig han kelade med. Han höll sig mest undan när andra människor var här. Han var inte så kelig mot Dennis heller. Aldrig mer få vakna mitt i natten av att de buffade i ryggen och han gjord plats för sig brevid mig. Och han spann. Klappade jag honom spann han och visste knappt hur han skulle ligga. Om jag bara låg så spann han iaf och bara njöt av värmen... han kunde ligga hos mig en hel natt sådär... aldrig mer.... aldrig mer borsta honom...
Han älskade att bli borstad... man kunde bara ta hans borste och stryka på den med tummen och så fort han hörde det ljudet så kom han springandes även om han var i ett annat rum. Jag både borstade och klippte tuffsar fr nån vecka sen... aldrig får jag göra det mer...
Det finns en liten procent... att det kunde vara ett virus som Gizmo hade.... men vetrinären tyckte inte att det riktigt stämde in på Gizmos symtom... det viruset är smittsamt och isf har de andra katterna också fått det.
Och det värsta är att man kan inget göra åt det heller. Ingen behandling, ingen medicin, bara vänta och se...
Men vetrinären hade varit säker på att vi inte behövde oroa oss för det... jag hoppas han har rätt....
Alvin är som tur är för liten. Joline blev ledsen. När Dennis kom hem med buren tom så frågade hon direkt.
Vi förklarade så gott vi kunde och hon grät. Vi sa att han har det bra nu, han har inte ont längre. Sen tänker man inom sig att "va faan, bra nu? Han hade det bra här hos oss när han fick må bra!!" Men nu slipper han lida mer... lilla kissen... Vi skrev ut lite kort på honom som hon höll hårt i och går och tittar på då och då...
När man tänker efter så här i efterhand så är man glad för att han fick vara här hemma när det hände. Tänk om det hänt honom ute nåntans och han hade legat och plågats in i det sista. Och vi kanske aldrig hade hittat honom!
Då hade man ju för alltid gått och undrat vad som hänt honom. Det var tur att Dennis var hemma och ledig också... samtidigt som om jag ville vara inne hos Gizmo så vet jag inte om jag hade klarat av att se honom livlös och helt kall sen. Jag kämpar med att få bort bilden av honom när han låg här och hade ont...
Men jo... helst av allt hade jag nog velat klappa honom och varit där inne hos honom. In i det sista... men jag trodde verkligen inte att det skulle gå så här illa....
Livet är verkligen inte rättvist! Inte alls... men det visste vi ju redan...
Vi har annat att kämpa vidare med nu... och det blir ju inte bättre det vet vi ju nu...
Julafton var det igår. Det blev en jättemysig dag där man kunde släppa tankarna och bara njuta och vara glad, se barnen så förväntansfulla och glada.
Men det tar jag i ett annat inlägg... Inte nu...
Nu ska jag göra nåt som jag aldrig brukar göra... Lägga in kort.
Gör ju aldrig det på barnen just för att nätet är så öppet och man vet aldrig vem som sitter bakom skärmen och vad de gör med bilderna. Men de här bilderna är på Gizmo.
Bara så att ni som inte vet hur fin han var ska få en bild av honom iaf!
Kort från när vi bodde i Hästhomlen
Mysmizmo, med så otroligt vackra ögon! Mizmo med Trixies kattungar, han var så snäll mot alla!
Liten Gizmo i puffen... tänk att han redan var sjuk då fast vi inget anade...
I somras... han älskade att ligga i gräset och gärna bli klappad då med :)
Tyckte ju också om att vara inne och mysa... Ligger i katträdet på första bilden och i barnens Tiger på den andra bilden....
Ute ock kollar läget. Du var så vacker.... både på insidan och utsidan...
Tänk om jag förstått då vilken gåva det är att få pussa på sitt älskade husdjur...
Att en sån fin katt med sånt stort hjärta av guld kan ha hjärtfel förstår jag inte.... han har alltid varit för snäll nästan. Åh vad jag saknar dig min älskade Gizmo Mizmo...
Man läser i tidningarna om alla hemskheter... en tvååring som blev påbackad och omkom och en treåring som brann inne??? Hur kan världen vara så grym?? Ingen ska behöva förlora sitt barn! Det är så fel!
Det är det värsta som kan hända en person...
Så tänk... jag är så glad... Att vi har två underbara friska barn... Och ett barn på väg i magen...
Ni är mitt liv och mitt allt!! Och tack vare er kan jag aldrig gå under!
Hoppas ni haft en bra jul... god fortsättning och god natt!
Kram
Ny vecka igen!
Din graviditet startade Tors 23 apr 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 7 maj 2009 (ägglossningen).
Du är i vecka 35.
Du har gått 34 fulla veckor och 1 full dag (v34+1).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 27 jan 2010
Du har 40 dagar kvar till beräknad förlossning
Vecka 35: 17 dec - 23 dec 2009
Vecka 35
Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.
Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.
Jag kom på att jag ju faktiskt har ett av mina barn här hemma... i magen dock och är lite väl svårt att gosa med men h*n finns ju här hos mig iaf :)
Så... lilla bebis... nu ska vi sova.... förresten så gör h*n redan det... det är lugnt i magen och stämmer det med dygnsrytmen så kommer det nog bli lika kanon som med våra båda andra barn. För de har alltid gillat att sova, mycket och länge :) eller kommer vi få igen det nu som alla säger??? Det återstår att se!
Och nu kom Dennis hörde jag... så god natt!
Nu SKA jag sova!
Nästan mitt i natten....
Varför är jag då det?
Jo... ångest!
Jag har sån ångest! Det är helt otäckt tyst i huset... det brukar väl iofs vara det så här sent... men på ett annat sätt.
Barnen är inte hemma! De sover hos farmor och farfar inatt... de tycker att det är jätteroligt givetvis...
Men jag mår inte särskilt bra av det! Jag vet ju att de har det jättebra hos farmor och farfar och att det är trygga där! Men jag går omkring och klättrar nästan på väggarna! Det finns mycket man borde passa på att göra nu men det blir mer gjort när barnen är hemma än nu...
Så därför kan jag inte sova än. Dennis kommer nog när som helst. Han är på pokerkväll igen! Men det är helt okej! Han frågade faktiskt om han fick ;)
Sen var det ju sista arbetsdagen för honom idag på ett bra tag. Han är ledig två veckor först och sen i Januari är han tjänstledig och ska jobba själv, utan Peab...
Men sen ska han tillbaks igen! :) Så han ville umgås med jobbarkompisarna ikväll och det kan han väl få då :)
Igår var det meningen att barnen skulle ha varit på dagis, men dagis ringde och sa att de hade flera fall av magsjuka nu. Jag har ju bett dem säga till när det är en massa sjukdomar som härjar. Det värsta var att Jolines dagis skulle ha pyjamasparty men både jag och Joline kom fram till att det var bäst att de skulle vara hemma. Hon sa själv att hon absolut inte vill bli kräksjuk igen! Så det var skönt att de var hemma! Vill ju inte bli sjuka nu när det är så nära inpå jul!
Det blåste och yrde rena stormen ute hela dagen så vi lekte inne, och tittade på den andra dinosauriefilmen de fick av farmor i söndags.
Idag var det jättefint väder ute! Snorkallt 10- men solen sken och det blåste inget så vi var ute och lekte i snön och så drog jag dem i pulkan nerför backen och de var ju jättekul! Tyvärr blev det inte så många gånger upp och ner för min kropp sa ifrån och jag vill inte föda bebis än :)
Sen när Alvin sov så skulle jag och Jullan passa på att sätta ihop pepparkakshuset. Det var ingen hit alls!
Det var trasigt från början och det bara gick av. Lustigt, jag har ju gjort det förr och aldrig varit med om det förrut! Efter en massa försök till att laga och fixa ihop det och efter brännblåsor på båda tummarna och trytande tålamod så sa jag till Joline att de fick äta upp det istället.... omöjliga sk-thus!
Men vi hade ju ett till och det gick mycket smidigare! Så det blev ett hus iaf! När Alvin vaknade så dekorerade barnen det så fint så :) de är så duktiga!
Det åts en del också naturligtvis, både av det misslyckade pepparkakshuset och dekorationen! :)
Tyvärr hade vi inga ägg hemma som jag trodde så kristyren får vi fixa till i helgen! :)
Efter kvällsmaten så åkte vi till farmor och farfar. Stannade kvar en stund innan jag fick pussar och kramar och åkte hem...
Barnen ville ju sova där i söndags men det gick ju inte då och idag passade det ju bra för imorgon ska Dennis och jag bege oss in till stan och handla julklappar :) så barnen får vakna när de vill imorgon och vi slipper stressa i dem frukost och fara iväg med dem på morgonen... våra barn tar god tid på sig att äta frukost. Mycket god tid på sig :)
Kanske ska göra ett försök att krypa ner i sängen iaf nu... annars somnar jag väl här :)
Åhhhhhhh! Vad jag saknar mina barn!
Natti!
Lilla bebis, snart får vi veta vem du är! :)
Din graviditet startade Tors 23 apr 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 7 maj 2009 (ägglossningen).
Du är i vecka 34.
Du har gått 33 fulla veckor och 6 fulla dagar (v33+6).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 27 jan 2010
Du har 42 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 34: 10 dec - 16 dec 2009
Vecka 34
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.
Som sagt, snart!
Det är full fart i magen och man ser hur h*n far runt där inne för hela magen går i vågor :)
Barnen tycker att det är roligt att titta på. Speciellt Joline :)
Men först ska vi fira julafton och fira in ett nytt år... Sen så... är det inte många dagar kvar! :)
Hej mitt vinterland!
Det blev inget luciafirande för Joline i torsdags iaf. För torsdagmorgonen vaknade jag av att hon kräktes ner hela sängen!! Sen kräktes hon till och från heal förmiddagen! Hon låg i soffan hela förmiddagen och drack blåbärssoppa och vatten och fick upp det... sen konstigt nog när vi skulle äta mat så åt hon med god aptit och sen var hon sig själv igen! Vi tog det lugnt resten av dagen... spelade spel och kollade på tv'n...
Sen i fredags så mådde hon jättebra! Ingen tendens alls till att ha varit sjuk heller! Som tur var för hon var ju bjuden på kalas kl fem... eller party som hon sa och som det stod på kortet :)
Duschade henne och flätade håret för hon ville ha lockigt hår och sen gjorde hon sig så fin så :)
Skjutsade dit henne och sen åkte jag och Alvin och handlade. Sen åkte vi hem och tittade på tv och åt lite chips, dip och godis :)
Sen hämtade vi Joline och sen fortsatte vi med myskvällen! :) Dennis hade pokerkväll med sina jobbarkompisar.
I lördags gjorde vi inte så mycket... vi tog det lugnt. Var ute och lekte och sen på kvällen hade vi myskväll :)
I söndags åkte Dennis till Kaj i vanlig ordning och efter maten så åkte jag och barnen och lussade. Joline var lucia och Alvin var tomtenisse. Vi hade även med oss pepparkakor och bjöd på som vi gjorde häromdagen!
Först var vi hos mamma, sen åkte vi till pappa som inte var hemma, sen till Mickan men då hade Alvin redan somnat :) Sen åkte vi till farmor och farfar i Borghamn. Gick bort till en luciafest som Christoff med familj hade så där fikade vi och barnen lekte med de andra barnen där. Mycket trevligt :)
Sen hem till farfar igen som tyvärr inte orkade följa med dit :(
Åt kvällsmat där och kollade på film och barnen fick varsin julklapp. Varsin pyjamas och varsin film låg det i paketet :) sen somnade barnen på vägen hem i bilen...
I måndags kom det lite snö så vi var ute en sväng. Tyvärr var det inte så mycket men Joline kunde åtminstone göra en snöängel!!! :) Sen åkte de elbil och lekte i lekstugan.
Alvin förklarade för mig hur hans halsduk skulle vara innan vi gick ut..
- Jag ska ta på min halsduk... så gör man! Färdigt!
Jag tittade bara på honom och log.
- Är jag knasig? frågade han.
-Ja lite knasig är du, sa jag och kramade honom.
- Är jag en knasboll, sa han och skrattade :)
Han härmar Kalle Anka nu för han säger att han är Kalle Anka och Musse Pigg i Musse Piggs klubbhus eller vad det heter som går på tv'n. Han gör såntdär Kalle Anka ljud som inte går att beskriva med bokstäver :)
Joline hon är Mimmi och Kajsa. Det är hon som har börjat med det där att hon är den och den i alla möjliga program och filmer :) de är söta när de diskuterar med varann! :)
Joline hon säger ofta till folk att hon är fyra år och sen blir hon fem år och sen när hon blir sex år så ska hon börja 6-års! Det ser hon fram emot! Och när hon fyller fem år vill hon ha tingelingtårta för hon fick princesstårta när hon fyllde fyra.
Då säger Alvin att han är två år och håller upp två fingrar och säger att han fick Blixten Mqueen tårtor och det stämmer ju och när han fyller tre år vill han ha dinousaurietårta och hajtårta :)
Igår så var barnen på dagis. De såg fram emot det och var såå glada! Och ännu mer glada blev de när de fick se att det hade kommit ännu mera snö!! :)
Alvin och hans kompisar hade åkt pulka i lilla backen :) Joline hade också varit ute i snön och lekt och dragit varandra i pulkorna! :)
Sen på kvällen så hade Alvins dagis luciafirande. Alvin ville vara tomte och Joline fick ta på sig sina luciakläder.
Och så fort vi visade oss så tog de emot båda barnen och ropade så Joline också fick vara med i tåget :)
De visste ju att Joline hade missat hennes lussetåg :) det var så snällt och jag blev så glad!!! Det blev Joline med :) det snöade och var jättekallt men ändå mysigt att stå där och lyssna på när barnen sjöng :)
Så fina var de!!
Idag har vi varit hemma mest. Och det hade kommit massor av snö inatt!!!! Jättemysigt!! Jag älskar nog snön lika mycket som barnen :) tyvärr har det ju blåst hela dagen och det kan man ju vara utan!
Lekte inne på förmiddagen och efter maten så gick vi ut i snöyran. Det blåste hela dagen och jag väntade på att det skulle lugna sig men det gjorde det ju inte så efter maten gick vi ut ändå. Lekte i snön och jag drog dem i pulkan och de fick turas om att styra med ratten för det är viktigt ;)
Sen kastade vi snö på varann. Alvin var bekymrad för sin sandlåda som var helt täckt av snö. Han sopade bort all snön sen tog vi av locket och då trodde han på mig att det inte gick att gräva i sanden :)
Sen tog vi bilen och postade julkorten och sen hem till mamma för att hämta min färg som jag lämnat där så vi kan färga kristyr när vi ska göra pepparkakshuset. Fick fika där också så barnen var helnöjda!! :)
Åkte hem sen och kollade på en av de nya tecknade dinosauriefilmerna de fick av farmor i helgen.
Sen blev det kvällsmat, sen duschade jag Alvin medans Mickan spelade Kitty Memo med Joline och sen duschade
Mickan Joline. Sen var det bokläsning och läggdags :)
Och nu ser jag att det är läggdags för mig med... trött...
Natti Natti!
När ska det vända?
Jag sitter här, trött... vilket är konstigt för jag har knappt gjort någonting idag!
Vaknade imorse och kände att Joline var precis brännhet. Hon hade 39,6 så det vara bara att ge henne medicin.
Åt ganska sen frukost för båda barnen var så trötta. Och jag med iofs. Sen har Joline legat på soffan i pyjamas med filt och kudde i stort sett hela dagen. Sovit, druckit, kollat på film och fått medicin om vartannat, hon har knappt ätit nåt men huvudsaken är ju att hon dricker iaf. Alvin och jag har fått hålla oss i närheten. Så fort jag gick ur rummet ropade hon att hon ville att jag skulle vara hos henne. Hon var orolig. Lilla gumman... Alvin mår mycket bättre iaf! Men han fick vara hemma med mig igårkväll från simmet iaf. Vågar inte riskera att han blir sjuk igen! Mickan åkte och badade med Joline på simmet och sen åt de på Mc D efteråt :) då mådde Joline jättebra!
Vi skulle egentligen ha gått på 2½ års kontroll med Alvin idag men fick ringa och avboka det och fick en ny tid i Januari. Men Dsk sa att hon vet ju egentligen att Alvin är väldigt duktig och tidigt utvecklad med språket och så :) hon är väldig imponerad av hans prat. Det var hon med Joline också :) roligt!!
Han var så söt idag när vi satt och åt mat.
- När jag blir stor ska jag bli pappa.
-Ja, det kommer du bli.
- Mmm... när jag blir stor och tjock!
Jag vet inte vad för bild Dennis och jag har gett honom av att vara stor och vuxen. Jag är gravid och tjock! Dennis har större mage än jag som är i 8:e månaden!! Han kanske tror att när man blir stor så blir man tjock :)
Sen när vi åt kvällsmat sa han till mig:
- Mamma, titta på mig!
- Ja? sa jag som inte riktigt förstod. Men han såg väldigt stolt och glad ut.
- Mamma, titta på min tallrik då!
Då hade han ätit upp alltihop. All yoghurt och puffar. Det brukar han iofs göra både morgon och kväll men idag på middagen så blev jag så väldigt glad när han åt upp all sin mat så jag berömde honom väldig mycket. Mat har han alltid ätit bra. tills för ett par månader sen då han är misstänksam mot allt kött! Potatis och allt annat går ner. Men vad man än gör, kötträtter, korv, kyckling eller fisk så åker det oftast ut! Vissa maträtter går bra ibland. Men det är förhoppningsvis en övergående period. Och det är ju ingen fara. Han har ju haft lite att "ta av" om man säger så och han är ju inte direkt underviktig nu heller :)
Imorgon skulle de egentligen ha fått gå på dagis men nu blev det ju inte så. Var likadant igår. HAde tänkt att de åtminstone skulle få gå två dagar i veckan för att få leka av sig men det gå ju inte så länge de är sjuka. Men nu är det väldigt skönt att jag går hemma iaf så slipper jobbet bli lidande och våran ekonomi ;)
Det tråkiga är att Jolines förskola har luciafirande imorgon... hon som går runt och sjunger julsånger och ser fram emot det... man kan ju hålla tummarna för att hon ska vara feberfri hela natten inatt och hela dagen imorgon och att hon är så pigg så vi kanske kan åka och titta på det iaf... en önskan är det ju.... inte hela världen om hon missar det, men tråkigt...
I år har vi nog allihop bara en enda riktigt stor önskan... ett mirakel...
Vi fick ju lite nytt hopp. Men nu.
Bakslag.
Igår fick vi ett tråkigt besked... det som för någon månad sen var bättre... är sämre igen... och nu har man en massa frågor som man vill ha svar på... vad händer nu? Vad kan man göra? Inte göra? När kan det oundvikliga ske? Varför, varför, varför?
Maktlöshet är det värsta som finns! Man måste bara acceptera att det är som det är, och det känns för jävligt!
Snälla, snälla... kämpa....
På bättringsvägen.
Idag har Alvin varit feberfri hela dagen! Jätteskönt! Däremot kräktes han upp slem imorse över hela sig.
Så det blev ett bad det första vi gjorde imorse. Sen efter ett tag var det dags igen men inte lika mycket då...
Så idag har varit en lugn dag. Mest suttit i soffan. Lekt med bilar och kastat boll och det tyckte han var jättekul :)
Sen somnade han nästan vid maten så då la jag honom i soffan istället. Då passade jag och Joline på att spela Hello Kitty memory. Fikade med chokladbollar när Mickan kom och Alvin vaknat.
När Dennis kom hem så åkte jag och Joline på gympan. Det var avslutning idag. De fick diplom och en liten påse med sig hem :)
Som tur är så är uppehållet inte så långt!Joline älskar gympan!! :)
Efter det handlade jag och Joline en del och sen hem och åt kvällsmat!
Då var Alvin piggare än vad han varit innan idag så förhopnningsvis är han sig själv imorgon!!
Barnen skulle egentligen ha gått på dagis imorgon men de får vara hemma istället och mysa med sin mamma :)
Nu ska jag krypa ner i sängen och sova.... och det ska bli så skönt!
Natti på er!
v.33
Din graviditet startade Tors 23 apr 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Tors 7 maj 2009 (ägglossningen).
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 3 fulla dagar (v32+3).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Ons 27 jan 2010
Du har 52 dagar kvar till beräknad förlossning.
Vecka 33: 3 dec - 9 dec 2009
Vecka 33 |
