Inskolning dag 1

Okej, det var inte så farligt... jag hade väldigt svårt att somna igårkväll. Joline sov i våran säng och jag låg tätt intill henne och tårarna bara strömmade nerför mina kinder :(
Imorse kändes allt mycket bättre. Joline blev så glad när jag väckte henne och berättade att vi skulle till dagis idag.
- Och jag ska börja på ......... (den nya avdelningen), sa hon jätteglatt! :)

Klockan tio var vi där. Lämnade Joline på hennes avdelning först. Hon blev glad när hon fick se sitt nya skåp och det delar hon med sin bästis :) ännu gladare blev Joline när bästisen kom springande ut i hallen och kramade om henne. Det var jättekul att se! Min ångest släppte lite mer för varje sekund.

Alvin som konstigt no vaknade klockan sju imorse var ganska trött. Han som alltid vaknar mellan 8-9 och sen tar en förmiddagstupplur. Men det gick jättebra ändå! Han var jätteintresserad av alla nya spännande leksaker och grejer som fanns där :) han hittade böcker som han ville att jag skulle läsa också :)

Sen åt vi vid halv tolv. Alvin åt ganska bra, han har ju varit rätt dålig på att äta på sistone. Iaf om man jämför med vad han åt förrut :D

Efter maten tvättade vi oss och gick ner för att hämta Joline. Hon satt och åt så vi väntade på henne tills hon ätit klart.
Sen gick vi en sväng med vagnen. Alvin satt upp i vagnen och rätt var det var så sov han. Vilken stil... ha ha... han var så söt! :)

Joline gungade lite innan vi gick in på Ica och handlade. Sen åkte vi hem. Dennis och Fredrik kom samtidigt som vi. De åt lite innan de åkte och jobbade igen.

Alvin sov och sov... Han vaknade inte inne på Ica, inte när jag la över honom och spände fast honom i bilbarnstolen, inte heller när jag la tillbaka honom i vagnen från bilbarnstolen. Han sov i två och en halvtimme. När han vaknat. så åt barnen lite mellanmål och sen var vi ute och lekte. Gungade, lekte i sandlådan och hoppade studsmattan :)

Nu sover de och har gjort det i över en timme....


Jag ska plocka lite och packa väskan för imorgon... för imorgon är det inskolningsdags igen.
Och ångesten kommer smygande.
Men som min jobbarkompis sa idag när jag träffade henne. Njut av de sista dagarna! Förstör dem inte med ångest och jobbtankar. Och hon har rätt!
Jag ska inte ägna det en sekund nu.


Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0